Flera av de riken och imperier vi tidigare har tittat på var sammanhängande landmassor och sammanhängande riken. Detta blev inte fallet med antikens Grekland. Grekland består av stora mängder öar som ligger runt om i det Egeiska havet och de landområden som finns är generellt mycket bergiga och otillgängliga. Detta medförde att det blev svårt för större riken och imperier att växa fram i området, de städer som växte fram kom istället att bli mer självständiga vilka medförde att deras egna sätt att leva blev mer utpräglade.
TIDIGA GREKISKA CIVILISATIONER
Det vi talar om när vi talar om antikens Grekland brukar var det som kallas den klassiska perioden mellan 700-400 f.kr, men faktum är att kultur och civilisation fanns i området långt före denna perioden.
Minoiska kulturen
|
Omkring 3000-1460 f.kr dominerade den minoiska kulturen på ön Kreta och har fått sitt namn efter en av civilisationens kungar, Minos. Minoerna var inte greker men deras arv kom att prägla grekerna.
Minoerna hade en utpräglad palatskultur och det mest kända palatset heter Knossos och ligger idag utanför Kretas största stad Heraklion. Ruinerna efter templet visar på en rik kultur och arkitektur med väggarna prydda av konst. Palatset innehåller flera rum åt kungafamiljen med avlopp och rinnande vatten och magasinen har innehållit stora kvantiteter mat, olja och vin. Det minoiska språket har aldrig kommit av avkodas varför vi vet förhållandevis lite om deras samhälle. Den minoiska kulturen fick ett abrupt slut omkring 1450 f.kr. Att undergången gick så fort har förklarats på flera sätt. Historikerna är av uppfattningen att det berodde på yttre invasioner från Mykkene tillsammans med konsekvenserna av ett enormt vulkanutbrott på ön Thera (idag Santorini) som sköljde över Kreta. |
|
Mykenska kulturen
Den mykenska kom att uppstå omkring omkring 1900 f.kr och nådde sin höjdpunkt mellan 1400-1200 f.kr. Mykene brukar beskrivas som en krigarkultur, inte minst för att de brukar tillskrivas den minoiska kulturens fall, men också för att den konst som finns bevarade i väggmålningar till stor del beskriver strid och jakt. Städerna byggdes vanligen i bergen och omgavs av skyddande stenmurar. Genom sina fartyg dominerade de det egeiska havet med handel och militär kapacitet. Den mest kända av deras eventuella militära eskapader är den som kungen Agamemnon skulle ha genomfört mot staden Troja, beskrivet av författaren Homeros.
Sannolikt bestod den mykenska kulturerna av en road förhållandevis självständiga monarkier.
Omkring 1100 f.kr försvann den mykenska kulturen, även här är det osäkert varför. Troligen har det skett någon form av strid eftersom man funnit att ruinerna varit eldhärjade. Legender antyder att ett annat krigiskt folkslag, dorierna, skulle ha gjort detta.
Sannolikt bestod den mykenska kulturerna av en road förhållandevis självständiga monarkier.
Omkring 1100 f.kr försvann den mykenska kulturen, även här är det osäkert varför. Troligen har det skett någon form av strid eftersom man funnit att ruinerna varit eldhärjade. Legender antyder att ett annat krigiskt folkslag, dorierna, skulle ha gjort detta.
GREKLANDS MÖRKA ÅRHUNDRADEN
När den mykenska kulturen försvann omkring 1100 f.kr kom Grekland in i en period som kallas de mörka århundradena. Det har kommit att kallas så eftersom skriften och skriftspråket nästan helt försvann, vilket lämnat få om några alls beskrivningar om den perioden. På samma gång sjönk både matproduktion och befolkningen minskade. De mörka århundradena skulle komma att vara fram till ca 750 f.kr. Under de mörka århundradena förflyttade sig grekerna från de ursprungliga områdena och kom att bosätta sig längs kusterna runtom egeiska havet. Under denna perioden kom sakta jordbruket att öka, delvis på grund av övergången från bronsvapen och verktyg till vapen och verktyg i järn, på samma gång kom således också handeln att återkomma alltefter.
Skriften skulle även den komma att återkomma, denna gånge med ett nytt alfabet: en fonetiskt i vilket de 24 bokstäverna skulle representera ljud för att på så vis kunna bilda ord. Detta gör att texter som fenomen återkom. Det främsta exemplet på detta är författaren Homeros som gjort sig känd för de stora eposen Iliaden och Odysséen. Böckerna handlar om de trojanska krigen som slutar i staden Trojas undergång och förstörelse på grund av en kidnappning av den grekiska prinsessan Helen. Odysséen följer sedan Odysseus resa hem efter kriget. Temat i Homeros skrifter är dygder såsom mod och heder och kom att tjäna som ett ideal till män i antikens Grekland.
Skriften skulle även den komma att återkomma, denna gånge med ett nytt alfabet: en fonetiskt i vilket de 24 bokstäverna skulle representera ljud för att på så vis kunna bilda ord. Detta gör att texter som fenomen återkom. Det främsta exemplet på detta är författaren Homeros som gjort sig känd för de stora eposen Iliaden och Odysséen. Böckerna handlar om de trojanska krigen som slutar i staden Trojas undergång och förstörelse på grund av en kidnappning av den grekiska prinsessan Helen. Odysséen följer sedan Odysseus resa hem efter kriget. Temat i Homeros skrifter är dygder såsom mod och heder och kom att tjäna som ett ideal till män i antikens Grekland.
DET GREKISKA SAMHÄLLET
Omkring slutet av de mörka århundraden, alltså omkring 700 f.kr. uppstod i högre grad de Grekiska stadsstaterna eller som de kallades av grekerna själva, Polis. En polis var en egen stat men som endast bestod av stad med ett omgivande jordbrukslandskap som kunde försörja staden. I stadens mitt fanns ett torg, kallat agora som tjänade som stadens politiska, religiösa och sociala mittpunkt. Detta kom att innebära att olika städers kultur kom att skilja sig sinsemellan.
De nya städerna innebar en ny sorts militär strategi, vilket innebar att en ny typ av soldat byggdes upp. Dessa kallades hoppliter vars vapen bestod av en sköld med ett långt spjut, vilket var idealiskt för att försvara just städer med. Tillsammans kunde de bilda formationer där fienden möttes av en vägg av spjut.
De nya städerna innebar en ny sorts militär strategi, vilket innebar att en ny typ av soldat byggdes upp. Dessa kallades hoppliter vars vapen bestod av en sköld med ett långt spjut, vilket var idealiskt för att försvara just städer med. Tillsammans kunde de bilda formationer där fienden möttes av en vägg av spjut.
Kolonier
Mellan 700-500 f.kr. kom grekerna i ännu högre grad att börja sprida sig över medelhavet och skaffa kolonier längs kusterna i Italien, Spanien, Frankrike och delar av Nordafrika. Detta kom att inenbär att den grekiska kulturen kom att sprida sig över större delar av medelhavsområdet, exempelvis inspirerade detta romarna. Att etablera kolonierna innebar också att grekernas handel och ekonomiska framgångar ökade successivt. Grekerna exporterade krukor, olivolja och vin i utbyte mot timmer, vete, metaller och slavar. Ett grekiskt karaktärsdrag var att man inte uppfattade greker som giltiga slavar utan slavarna var i stor utsträckning inte greker utan kom från andra delar av Medelhavsregionen.
Handeln innebar att en ny rik grupp uppstod i området, en slags medelklass som inte hade politisk makt, utan denna grupp styrdes istället av tyranner. Tyrann som begrepp har senare fått en negativa konnotationer, men på den här tiden var det inte nödvändigtvis negativt utan innebar endast en greksik aristokrat som tagit makten med våld (vilket ju inte var helt ovanligt vid tiden). Tyrannerna fick stöd från denna nyrika aristokratiska grupp men kom med tiden ändå att försvinna. Tyrannerna spelade emellertid en viktig roll i att lägga grunden för den grekiska demokratin på så vis att den via aristokratins stöd gjorde att fler fick större inflytande.
Handeln innebar att en ny rik grupp uppstod i området, en slags medelklass som inte hade politisk makt, utan denna grupp styrdes istället av tyranner. Tyrann som begrepp har senare fått en negativa konnotationer, men på den här tiden var det inte nödvändigtvis negativt utan innebar endast en greksik aristokrat som tagit makten med våld (vilket ju inte var helt ovanligt vid tiden). Tyrannerna fick stöd från denna nyrika aristokratiska grupp men kom med tiden ändå att försvinna. Tyrannerna spelade emellertid en viktig roll i att lägga grunden för den grekiska demokratin på så vis att den via aristokratins stöd gjorde att fler fick större inflytande.
Athen
Omkring 700 f.kr. kom Athen att enas som en polis, initialt regerade en kung men med tiden kom istället Athen att styras av en liten grupp ur den atenska aristokratin.
I slutet av 600-talet drabbades Athen av svåra ekonomiska krisen, mestadels beroende på att många bönder omkring Athen inte kunde betala sina skulder och såldes som slavar. Detta skapade inre konflikter som kom att upplösas av aristokraten Solon. Solon kom att höra alla skulder och införde ett nytt klassystem i Athen. Detta stuvade om ekonomin och gjorde det bättre för fattigare, bland annat genom att land överlämnades till dem. I mitten på 500-talet skulle dessa reformer ytterligare kompletteras av aristokraten Kleisthenes som anses vara den Atenska demokratins fader. Han inför ett råd med 500 personer som hade till uppgift att stifta lagar och debatera politik. För Kleisthenes var yttrandefrihet och likhet inför lagen viktigt och detta lägger grunden för demokratins utveckling i Athen.
I slutet av 600-talet drabbades Athen av svåra ekonomiska krisen, mestadels beroende på att många bönder omkring Athen inte kunde betala sina skulder och såldes som slavar. Detta skapade inre konflikter som kom att upplösas av aristokraten Solon. Solon kom att höra alla skulder och införde ett nytt klassystem i Athen. Detta stuvade om ekonomin och gjorde det bättre för fattigare, bland annat genom att land överlämnades till dem. I mitten på 500-talet skulle dessa reformer ytterligare kompletteras av aristokraten Kleisthenes som anses vara den Atenska demokratins fader. Han inför ett råd med 500 personer som hade till uppgift att stifta lagar och debatera politik. För Kleisthenes var yttrandefrihet och likhet inför lagen viktigt och detta lägger grunden för demokratins utveckling i Athen.
Sparta
Sparta skiljde sig på flera sätt från den atenska kulturen bland annat på så vis att man var militärt fokuserade. Inte minst märktes detta på deras sätt att kolonialisera nya områden som snarare bestod av erövring än att starta nya kolonier. Männen blev satta i militärtjänst vid 20 års ålder och levde i militär tjänst fram till 30 års ålder. Livet var enkelt, och de hade få ägodelar och åt enkel mat. Detta har gett upphov till vår term ”att leva spartanskt”
Efter militärtjänsten fick de spartanska männen delta i samhällslivet och rösa i det styrande rådet, men fortfarande var de inom militären tills de fyllt 60. Det var också vid denna ålder som männen kunde bli invalda i det ovan nämnda rådet, de äldstes råd. Kvinnorna levde under sina liv i hemmet, till stor del självständigt från sina män, vilket gjorde att de brukar anses ha haft större frihet än i exempelvis Athen. Kvinnornas uppgift var ändå att uppfostra barnen i enlighet med de spartanska värdena.
Efter militärtjänsten fick de spartanska männen delta i samhällslivet och rösa i det styrande rådet, men fortfarande var de inom militären tills de fyllt 60. Det var också vid denna ålder som männen kunde bli invalda i det ovan nämnda rådet, de äldstes råd. Kvinnorna levde under sina liv i hemmet, till stor del självständigt från sina män, vilket gjorde att de brukar anses ha haft större frihet än i exempelvis Athen. Kvinnornas uppgift var ändå att uppfostra barnen i enlighet med de spartanska värdena.
DEN KLASSISKA TIDEN
Den klassiska tiden i grekisk historia infaller omkring 500 f.kr. och tar slut och slutar 338 f.kr. då den makedonske kungen Phillip II (far till Alexander den Store) erövrar Grekland.
Perserkriget
En stor del av historieskrivningen från denna tid är en bladning mellan händelser och legender och det är inte alltid säkert vad som har överdrivits, förvrängts eller faktiskt hänt.
I början av perioden föll de grekiska städerna i händerna på det persiska imperiet men år 499 f.kr lyckades dessa städer slå sig fria, understödda av Athen. Som hämnd landsatte perserna 490 f.kr en armé vid staden Marathon som låg 42km från Athen. Atenarna vann slaget, trots underläget och enligt legenden ska löparen Pheidippides ha sprungit de 42km tillbaka till Athen för att informera om segern. Slaget om Marathon tjänade som en viktig symbolisk händelse som visade att perserna kunde besegras.
486 f.kr ledde den persiske kungen Xerxes en ny invasionsarmé. Spartaner, atenare och andra stadsstater samarbetade för att slå tillbaka anfallet vilket även det lyckades.
I början av perioden föll de grekiska städerna i händerna på det persiska imperiet men år 499 f.kr lyckades dessa städer slå sig fria, understödda av Athen. Som hämnd landsatte perserna 490 f.kr en armé vid staden Marathon som låg 42km från Athen. Atenarna vann slaget, trots underläget och enligt legenden ska löparen Pheidippides ha sprungit de 42km tillbaka till Athen för att informera om segern. Slaget om Marathon tjänade som en viktig symbolisk händelse som visade att perserna kunde besegras.
486 f.kr ledde den persiske kungen Xerxes en ny invasionsarmé. Spartaner, atenare och andra stadsstater samarbetade för att slå tillbaka anfallet vilket även det lyckades.
Athen under den klassiska tiden
Tiden efter kriget mot perserriket kom Athen att dominera den grekiska övärlden, inte minst genom att skapa en försvarsallians kallad det Attiska sjöförbundet. Förbundet skulle vidare komma att trycka undan perserna från grekiska områden och skulle innebära att Athen fick imperiestatus.
Under denna perioden införde en direkt demokrati vilket innebar att varje vuxen fri man fick delta i de politiska besluten. Detta byggde Klisthenes tankar om allas rätt att delta i samtalen och yttra sig. Beslut fattades i massmöten i vilka röstning avgjorde alla frågor. Besluten genomfördes sedan genom en gedigen administration bestående av ämbetsmän och generaler som även de valdes.
Under denna perioden införde en direkt demokrati vilket innebar att varje vuxen fri man fick delta i de politiska besluten. Detta byggde Klisthenes tankar om allas rätt att delta i samtalen och yttra sig. Beslut fattades i massmöten i vilka röstning avgjorde alla frågor. Besluten genomfördes sedan genom en gedigen administration bestående av ämbetsmän och generaler som även de valdes.
Samhälle
På 400-talet f.kr. blev Athen den mest folkrika staten i Greklands. Uppskattningsvis bodde ca 150,000 människor i staden, de allra flesta av dessa var emellertid slavar. Detta då de allra flesta ägde åtminstone en skav, bortsett från de allra fattigaste. De rikaste kunde ha slavar inom jordbruk eller industriproduktion. Till skillnad från våra associationer kring ordet slav var det vid tiden inte något fult att ha eller vara slav, utan en slav i en rik familj kunde ha det bättre än fria fattiga invånare. Den atenska ekonomin var till största del baserad på jordbruk och handel. Athen var beroende av att importera mer än hälften av maten från kringliggande områden för att försörja staten.
Basen för samhället utgjordes av familjen, som också kunde utgöras av slavar med sina familjer. Kvinnornas uppgift var att ta hand om barn och hem och hade vid tillfällen hon lämnade hemmet en manlig följeslagare. Undantaget kunde vara vid religiösa högtider. Kvinnor var alltså ganska strikt kontrollerade och hade inte stor frihet. De ägde inte egendom och hade alltid en manlig förmyndare, som flickebarn hennes far och när hon gifte sig omkring 15 års ålder, hennes make.
På 400-talet f.kr. blev Athen den mest folkrika staten i Greklands. Uppskattningsvis bodde ca 150,000 människor i staden, de allra flesta av dessa var emellertid slavar. Detta då de allra flesta ägde åtminstone en skav, bortsett från de allra fattigaste. De rikaste kunde ha slavar inom jordbruk eller industriproduktion. Till skillnad från våra associationer kring ordet slav var det vid tiden inte något fult att ha eller vara slav, utan en slav i en rik familj kunde ha det bättre än fria fattiga invånare. Den atenska ekonomin var till största del baserad på jordbruk och handel. Athen var beroende av att importera mer än hälften av maten från kringliggande områden för att försörja staten.
Basen för samhället utgjordes av familjen, som också kunde utgöras av slavar med sina familjer. Kvinnornas uppgift var att ta hand om barn och hem och hade vid tillfällen hon lämnade hemmet en manlig följeslagare. Undantaget kunde vara vid religiösa högtider. Kvinnor var alltså ganska strikt kontrollerade och hade inte stor frihet. De ägde inte egendom och hade alltid en manlig förmyndare, som flickebarn hennes far och när hon gifte sig omkring 15 års ålder, hennes make.
Det peloponnesiska kriget
Efter att perserna besegrades dominerades den grekiska övärlden av Athen och Sparta, den första dominerade havet med sin flotta och den senare hade en stark infanteriarmé. På grund av Athens starka maktställning efter perserkriget utmanades de snart av Sparta och mellan 431 f.kr och 403 f.kr pågick det peloponnesiska kriget mellan Sparta och det Attiska sjöförbundet. Kriget slutade med att Athen fick ingå hårda fredsavtal efter att dess flotta förstördes. Athens maktställning försvann efter detta men försvagade också Sparta vilket öppnade för en ny växande makt i regionen - Makedonien.
KULTUREN UNDER DEN KLASSISKA PERIODEN
Den grekiska kulturen har varit enormt inflytelserik på västerländsk kultur långt efter antiken.
Konst, aktitektur och litteratur
|
Den grekiska kulturen gick ut på att representera det eviga och storslagna, både i sina idéer men också i konsten. Inte minst visade detta sig i de byggnader som byggdes i vilka rummen var öppna genom att de byggdes med kolonner, som ursprungligen var byggda i trä men som sedan kom att byggas i sten. Det kanske främsta exemplet på detta är Parthenon i Athen som är ett av de mest kända och främsta templen, dedikerat till gudinna Athena. En annan viktig del i den grekiska konsten var statyersom vanligen avbildade människor idealistiskt, alltså utifrån de fysiska ideal som ansågs vara vackra. Inte sällan avbildades människor nakna.
Grekerna kom också på den litterära formen som vi idag känner som drama. Formen ingick både i de litterära verk som skapades under tiden men också i de pjäser som spelades upp i amfiteatrar runt om i Grekland. De första grekiska drama av tragedier vilken vanligen har ett olyckligt slut till skillnad från komedin som istället skulle vara humoristiska och ha ett lyckligt slut. Dessa använder för att kritisera politiker och intellektuella genom humorformen satir. Grekerna var också först med att historieskrivningen vilket innebar att systematiskt beskriva och analysera vad som hänt för kommande generationer. Detta gjorde av Herodotus som bland annat skrev om perserkrigen som han beskrev som en kamp mellan den grekiska friheten och det despotiska Persien. En annan viktig historieskrivare var Thucydides som skrev om det Peloponnesiska kriget. |
|
Filosofi
Filosofi betyder ”kärlek till visheten” och var ett sätt för grekerna att på ett systematiskt sätt tänka kring sin omvärld. Många av de grekiska filosofier var också sin tids vetenskapsmän och matematiker. En sådan var Pythoras som gjorde stora framsteg inom geometri och är mest kända för sin Pytagoras sats. Pythagoras trodde att allt i universum kunde beskrivas med matematik. Denna sortens tankar mötte emellertid motstånd från sofismen som är en filosofisk inriktning som menade att det var bortom människans förmåga att förstå sig på universum och att det därmed var meningslöst att försöka. Istället skulle människan ägna sig åt att förbättra sig själv. För sofisterna fanns inte något absolut rätt eller fel utan visdom handlade om att kunna se saker ur flera perspektiv. På grund av detta uppfattades sofismen av många som farlig eftersom den urholkade tidens värden och dygder. En av sofismens kritiker hette Sokrates som istället menade att människor kunde bli lyckliga genom att leva moraliskt riktiga liv och att detta gick att lära sig. Genom den sokratiska metoden, alltså genom att ställa sin omgivning frågor, lät han denna komma fram till svar på sina frågor själva genom att resonera. På grund av sitt sätt provocera sin omgivning med sin kritik blev Sokrates snart anklagad för att förleda ungdomen och ifrågasätta gudarna och dömdes till döden genom att dricka gift. Vi har inte idag några skrifter av Sokrates själv, utan det vi vet om honom får vi veta genom hans lärjunge Platon.
En av Platons stora bidrag är inom området metafysik, alltså frågor om hur världen är beskaffad och epistemologi, läran om sanning. Platon undrade hur man kunde veta att något var verkligt och menade att det endast gick att veta vad sanning var genom att tänka sig fram till den. Sinnena lurade oss helt enkelt och det var därför bättre att förlita sig på sådant som matematik och logik.
Platon skrev också om hur staten borde styras och har gjort sig känd för verket Republiken. För Platon skulle staten vara rationell och mycket av hans ideér hade idag uppfattats som mycket antidemokratiska. Platon etablerade en skola i Athen, Lyceum i vilken en annan känd filosof utbildade sig: Aristoteles.
Aristoteles trodde istället att man endast genom att studera omvärlden med sina sinnen kunde få kunskap om världen genom observationer och undersökningar.
En av Platons stora bidrag är inom området metafysik, alltså frågor om hur världen är beskaffad och epistemologi, läran om sanning. Platon undrade hur man kunde veta att något var verkligt och menade att det endast gick att veta vad sanning var genom att tänka sig fram till den. Sinnena lurade oss helt enkelt och det var därför bättre att förlita sig på sådant som matematik och logik.
Platon skrev också om hur staten borde styras och har gjort sig känd för verket Republiken. För Platon skulle staten vara rationell och mycket av hans ideér hade idag uppfattats som mycket antidemokratiska. Platon etablerade en skola i Athen, Lyceum i vilken en annan känd filosof utbildade sig: Aristoteles.
Aristoteles trodde istället att man endast genom att studera omvärlden med sina sinnen kunde få kunskap om världen genom observationer och undersökningar.
Religion
Religionen genomsyrade det grekiska samhället och i varje stad fanns tempel tillägnade olika gudar och gudinnor. De 12 högsta gudarna bodde på Greklands högsta berg Olympus och viktigast av alla var Zeus som var kung och far över gudarna. Athena var vishetens gudinna, Apollo solens och poesins gud, Artemis var jaktens och månens gudinna, Ares var krigsguden och så vidare. Det fanns inte någon enhetlig lära i den grekiska religionen utan hade snarare en moraliserande funktion för grekerna. En stor del gick ut på att med ritualer, festivaler och ceremonier få hjälp av gudarna för att på så vid kunna undvika att hamna i dödsriket med dödsguden Hades. Gudarnas viljor kunde uttolkas genom präster eller prästinnor, mest känd är oraklet i Delphi.
ALEXANDER DEN STORE OCH HELLENISMEN
338 f.kr besegrades grekerna av den makedonske kungen Filip II som kom att tvinga grekerna att hjälpa honom i hans fortsatta krig mot Persien. Innan den fortsatta expansionen in i Asien mördades Filip II och hans son Alexander tog över, endast 20 år gammal.
Alexander skulle komma att bli känd som Alexander den store på grund av hans stora militära framgångar. Alexander den store var en av sin tids strategiska genier och gjorde sig känd för att ha en nära relation med sina soldater och för att vara lyhörd. Han erövrade efter sin fars död dagens Syrien, Israel och Egypten där staden Alexandria fick hans namn. 331 f.kr vann Alexander segrar mot Perserna och fortsatte sedan vidare mot Pakistan och nådde slutligen Indien. Han kom slutligen att dö 323 f.kr endast 32 år gammal av i en feber. Efter hans död kom riket att delas och sönderfalla.
Alexander skulle komma att bli känd som Alexander den store på grund av hans stora militära framgångar. Alexander den store var en av sin tids strategiska genier och gjorde sig känd för att ha en nära relation med sina soldater och för att vara lyhörd. Han erövrade efter sin fars död dagens Syrien, Israel och Egypten där staden Alexandria fick hans namn. 331 f.kr vann Alexander segrar mot Perserna och fortsatte sedan vidare mot Pakistan och nådde slutligen Indien. Han kom slutligen att dö 323 f.kr endast 32 år gammal av i en feber. Efter hans död kom riket att delas och sönderfalla.
Hellenismen
Alexander den stores erövringar förde med sig en stor del av den grekiska kulturen in i mellanöstern där dessa tankar influerade och influerades av bland annat persiska idétraditioner. Denna sammanblandning har kommit att bli känd som hellenistisk kultur, men också som den hellenistiska perioden. Bland annat samlades det ihop stora mängder skrifter i Pergamum och kanske mest känt i det stora biblioteket i Alexandria.Under perioden blev det också vanligt att ge pengar till skrivare och andra tänkare. Under hellenismen slog Eratosthenes fast att jorden var runt och matematikern Euklides sammanställde matematiska kunskaper i sitt kända verk Elementa. En av de mest kända vetenskapsmännen från perioden var Arkimedes som uppfann det matematiska värdes pi, vattenpumpen och förstod hur man kunde beräkna volymen på cylindrar och andra geometriska former.
