Normalt sett brukar man skilja mellan vad som är historia och före historia genom att dra gränsen då skriften uppfanns. Historiker arbetar alltså i första hand med skriftliga källor. Därför kallas tiden före denna period ofta för förhistorien och studeras i första hand av arkeologer och antropologer. En arkeolog studerar kvarlevor från förr och antropologer studerar mänskligt liv och kultur. Vanligen samarbetar dessa med historiker för att skapa en bild av den första tiden, eftersom inte något disciplin räcker för att ge en fullständig bild.
PALEOLITIKUM
Den äldre stenåldern kallas på latin för paleolitikum och beskriver vanligen perioden mellan 2,500,000 år till 10,000 f.kr. Under denna period, som är den största delen av mänsklig existens, försörjde människan sig på att jaga och samla sin föda. Till en början användes olika former av stenverktyg, men dessa blev under de tiotusentals åren allt bättre, i synnerhet efter ca 70,000 f.kr. Då sker det som ibland kallas för den kognitiva revolutionen eftersom det bverlar som att människans hjärna utvecklades i ganska snabb takt. Detta eftersom verktygen blev allt mer sofistikerade och för att religion och grottkonst uppkommer och även den blir mer sofistikerad.
Under denna perioden var människan nomader vilket innebar att hon flyttade runt och inte var fast bosatt. Detta medförde att stammarna var små till antalet, vanligen omkring 20-30 stycken.
Under paleolitikum brukar man säga att kvinnor och män var förhållandevis jämställda. Detta har delvis med människor generellt sett ägde få saker men också för att de sysselsättningar som fanns till stor del hade med att samla mat att göra. På grund av att kvinnor tenderade att föda och uppfostra barnen så gjorde detta att de tenderade att blir kvar i anslutning till lägren och samla frukter och bär emedan männen var ute och jagade. Människan hade vid denna tiden god tillgång till mat och åt varierat. Förmodligen behövdes det heller inte läggas ner så mycket tid åt att samla den mat som krävdes på en dag vilket gjorde att man generellt sett arbetade mindre än när man blev bofast.
Under denna perioden var människan nomader vilket innebar att hon flyttade runt och inte var fast bosatt. Detta medförde att stammarna var små till antalet, vanligen omkring 20-30 stycken.
Under paleolitikum brukar man säga att kvinnor och män var förhållandevis jämställda. Detta har delvis med människor generellt sett ägde få saker men också för att de sysselsättningar som fanns till stor del hade med att samla mat att göra. På grund av att kvinnor tenderade att föda och uppfostra barnen så gjorde detta att de tenderade att blir kvar i anslutning till lägren och samla frukter och bär emedan männen var ute och jagade. Människan hade vid denna tiden god tillgång till mat och åt varierat. Förmodligen behövdes det heller inte läggas ner så mycket tid åt att samla den mat som krävdes på en dag vilket gjorde att man generellt sett arbetade mindre än när man blev bofast.
NEOLITIKUM
Den senaste istiden tog slut omkring 8000 f.kr och denna efterföljdes av den neolitiska revolutionen som kort innebär övergången från jägar och samlarsamhälle till jordbrukssamhälle.
Den neolitiska revolutionen
Den neolitiska revolutionen är den största förändringen i människans sätt att leva och för hennes livsvillkor som någonsin skett. Att kalla det för en ”revolution” för kanske tankarna till en snabb, explosiv förändring vilket är långt ifrån verkligheten. Istället var övergången en långsam, gradvis process som tog flera tusen år.
Istället för att vara nomader blev människan bofast, istället för att jaga och samla kom hon istället att odla grödor i marken. Med tiden kom även djur att domesticeras, vilket innebär att de tämjs från vilda till tamboskap.
Konsekvenserna av den neolitiska revolutionen var flera. Att man nu hade tamboskap innebar bland annat att man fick fler sjukdomar, eftersom dessa kom att överföras från djuren, som man fort bodde tillsammans med. Att odla i marken var för det mesta mer tidskrävande än att samla och jaga, vilket innebar att människan lade ner mer tid för att producera mat än tidigare. Samtidigt blev kosten mer ensidig än den tidigare varit, men man brukar prata om att man kunde producera ett matöverskott med hjälp av jordbruket. Detta möjliggjorde att samhällen kunde växa fram med fler människor, stammarna kunde helt enkelt växa i antal människor. Detta medföljde att några människor inte behövdes på åkrarna utan kunde istället ägna sig åt annan sysselsättning vilket medförde att andra yrken, verktyg och föremål började produceras. Çatalhüyük i dagens Turkiet är ett exempel på detta.
Istället för att vara nomader blev människan bofast, istället för att jaga och samla kom hon istället att odla grödor i marken. Med tiden kom även djur att domesticeras, vilket innebär att de tämjs från vilda till tamboskap.
Konsekvenserna av den neolitiska revolutionen var flera. Att man nu hade tamboskap innebar bland annat att man fick fler sjukdomar, eftersom dessa kom att överföras från djuren, som man fort bodde tillsammans med. Att odla i marken var för det mesta mer tidskrävande än att samla och jaga, vilket innebar att människan lade ner mer tid för att producera mat än tidigare. Samtidigt blev kosten mer ensidig än den tidigare varit, men man brukar prata om att man kunde producera ett matöverskott med hjälp av jordbruket. Detta möjliggjorde att samhällen kunde växa fram med fler människor, stammarna kunde helt enkelt växa i antal människor. Detta medföljde att några människor inte behövdes på åkrarna utan kunde istället ägna sig åt annan sysselsättning vilket medförde att andra yrken, verktyg och föremål började produceras. Çatalhüyük i dagens Turkiet är ett exempel på detta.
CIVILISATIONENS UPPKOMST
Någonstans kring 4000-3000 år f.kr brukar man tala om att neolitikum övergår i bronsåldern. Detta sammanfaller också med att de första civilisationerna växer fram. En civilisation är ett samhälle som är välordnat kulturellt och i sitt samhällsskick. Bland annat innebar detta att de första städerna växte fram, vanligen kring floder som kunde användas för bevattning, och ge dricksvatten. Det var också så att samhällena började få olika former av styrelseskick i form av kungar som innehade makten. Detta kunde också vara kopplat till framväxten av den organiserade religionen där kungen kunde vara en del av ett prästerskap, eller så var detta skiljt från kungen. Utifrån detta innebar civilisationerna att vi också fick en ny social struktur med hierarkisk utformning, det vill säga att skillnaderna i makt och pengar började skilja sig åt mellan olika människor.
