Den vetenskapliga revolutionen kallas den rad av olika vetenskapliga upptäckter och strävan efter dessa som uppstår i farvattnet av renässansen. Startskottet kan sägas gå år 1543 då Copernicus publicerar sitt verk On the revolutions of the heavenly spheres i vilken han deklarerar att jorden snurrar kring solen och inte tvärtom vilket man tidigare trott.
Under medeltiden hade vetenskapsynen i mångt och mycket berott på antikens tankar och tänkare, i synnerhet Aristoteles. Dessa gamla naturfilosofer hade emellertid inte betonat vikten av experiment, något som skulle komma att ändras under den vetenskapliga revolutionen. Grundtanken blir att världen går att undersöka och genom dessa undersökningar förstår hur den fungerar. Dessa tankar utvecklades av filosofen Francis Bacon som gav kritik till induktivt resonerande - det vill säga att man utgår från ett fall och drar slutsatser om ett annat. Bacon menade att man istället måste genomföra experiment och inte på förhand försöka beskriva hur något är - då kan man ju inte vara säker på att det verkligen är så. Genom flera bra experiment skulle man kunna forma vetenskapliga hypoteser och teorier som skulle blir så goda modeller att de kunde göra förutsägelser om verkligheten.
Att detta sker just nu beror alltså på den ström av nya tankar och idéer som renässansen för med sig, men också på grund av nya tekniska framsteg såsom teleskopet och mikroskopet. Även nya upptäckter om matematik gjorde stora avtryck, bland annat genom att kunna beräkna hur mycket last som kunde skeppas med ett fartyg. François Viète var vid tiden en av de första att använda bokstäver för okända tal, lade grunden för trigometrin. Simon Stevin introducerade decimalsystemet och John Napier utvecklade logaritmiska system som gjorde senare matematiska problem mycket enklare.
Under medeltiden hade vetenskapsynen i mångt och mycket berott på antikens tankar och tänkare, i synnerhet Aristoteles. Dessa gamla naturfilosofer hade emellertid inte betonat vikten av experiment, något som skulle komma att ändras under den vetenskapliga revolutionen. Grundtanken blir att världen går att undersöka och genom dessa undersökningar förstår hur den fungerar. Dessa tankar utvecklades av filosofen Francis Bacon som gav kritik till induktivt resonerande - det vill säga att man utgår från ett fall och drar slutsatser om ett annat. Bacon menade att man istället måste genomföra experiment och inte på förhand försöka beskriva hur något är - då kan man ju inte vara säker på att det verkligen är så. Genom flera bra experiment skulle man kunna forma vetenskapliga hypoteser och teorier som skulle blir så goda modeller att de kunde göra förutsägelser om verkligheten.
Att detta sker just nu beror alltså på den ström av nya tankar och idéer som renässansen för med sig, men också på grund av nya tekniska framsteg såsom teleskopet och mikroskopet. Även nya upptäckter om matematik gjorde stora avtryck, bland annat genom att kunna beräkna hur mycket last som kunde skeppas med ett fartyg. François Viète var vid tiden en av de första att använda bokstäver för okända tal, lade grunden för trigometrin. Simon Stevin introducerade decimalsystemet och John Napier utvecklade logaritmiska system som gjorde senare matematiska problem mycket enklare.
VETENSKAPLIGA FRAMSTEG
Astronomi
Under den vetenskapliga revolutionen gjorde stora framsteg inom astronomin. Före den trodde man att jorden var universums mitt, man hade en så kallad geocentrisk världsbild. Denna världsbild passade också kyrkan väl efter som detta satte jorden och människan i skapelsens mitt. Nicolaus Copernicus kom emellertid 1543 att ändra på detta och introducera den heliocentriska världsbild vi idag har, i vilka jorden kretsar kring solen. Copernicus blev senare bekräftad i sin modell av Johannes Kepler som kartlägger planeternas banor och upptäcker att dessa är elliptiska och inte cirkulära. Detta var viktigt eftersom cirkulära planetbanor central för den geocentriska världsbilden.
I Italien kom Galileo Galilei att konstruera det första teleskopet och därmed upptäcka de fyra största månarna som kretsar kring planeten Jupiter, vilket ännu mer förstärkte Copernicus beskrivning av universum. Galilei kom att bli satt i husarrest för dessa idéer av kyrkan, men trots detta var den heliocentriska världsbilden den gällande från och med nu.
Hur och varför himlakroppar kretsar kring varandra som de gör kom Isaac Newton att beskriva i och med gravitationsteorin, en teori som till stor del utarbetades matematiskt. Newtons bidrag gjorde att man med en universell lag kunde beskriva all rörelse i hela universum.
I Italien kom Galileo Galilei att konstruera det första teleskopet och därmed upptäcka de fyra största månarna som kretsar kring planeten Jupiter, vilket ännu mer förstärkte Copernicus beskrivning av universum. Galilei kom att bli satt i husarrest för dessa idéer av kyrkan, men trots detta var den heliocentriska världsbilden den gällande från och med nu.
Hur och varför himlakroppar kretsar kring varandra som de gör kom Isaac Newton att beskriva i och med gravitationsteorin, en teori som till stor del utarbetades matematiskt. Newtons bidrag gjorde att man med en universell lag kunde beskriva all rörelse i hela universum.
Medicin
Förståelsen för hur kroppen fungerade och vad den bestod av var mycket begränsad före den vetenskapliga revolutionen. Sedan antiken hade den så kallade vätsketeori, eller humoralpatologin varit gällande. Även om Leonardo da Vinci i Florens dissekerat döda kroppar för att lära sig mer om deras utformning och funktion så var detta inte spridd kunskap. Andreas Vesalius och William Harvey var två som gjorde stora framsteg i att förstå mänsklig anatomi genom att som da Vinci dissekera döda kroppar. De kartlade bland annat vener och artärer och visar att hjärtat och inte levern var startpunkten i blodomloppet.
Kemi
Robert Boyle var en av de första att genomföra experiment i kemi, mestadels om hur gaser fungerar. På 1700-talet blir Antoine Lavoisier den man brukar kalla den ”moderna kemins fader”, bland annat att studera vad som händer när material förbränns.
