Vad är etik och vad är moral?
Etik och moral handlar om rätt och fel, det vet de flesta. Ofta används begreppen ihop, men vad är egentligen skillnaden dem emellan? Etik kan sägas vara den teoretiska förklaringen av rätt och fel. Om en handling är moralisk handlar om hur väl den stämmer överens med etiken. Med andra ord så förklarar etik varför något är rätt och fel och moralisk är den om den överensstämmer med etiken.
Det finns ju naturligtvis flera åsikter om vad som är rätt och fel och därför har det utvecklats lite olika normativa etiska teorier. Dessa kommer vi att återkomma till. De olika teorierna värderar dock olika saker på lite olika sätt. Detta gör att man kan tala om lite olika värden.
Intrisikala värden är sådant som är värt något i sig självt, det har ett inneboende värde. Exempelvis kärlek kan sägas ha ett intrisikalt värde, vi tycker att kärlek är bra i sig självt.
Pengar däremot värderar vi inte i sig själv. Utan pengar är ju bra för att vi kan uppstå saker genom dem. Alltså har inte pengar ett intrisikalt värde utan ett instrumentellt värde. Pengar är bra för att det leder till bra saker, men i sig själv är det bara en papperslapp.
Vidare kan man också prata om huruvida det finns en moralisk sanning eller inte. Det vill säga finns det något "rätt" svar på frågan om vad som är rätt och fel? Detta oavsett om den sanningen är tillgänglig just nu. Svarar man ja på den frågan så är man en så kallad värdeabsolutist, vilket innebär att man anser att det finns absoluta, fasta och oföränderliga värden som står utanför tid, kultur och rum. Värden kan alltså vara sanna eller falska. Flera av de stora religionerna kan sägas vara värdeabsoluta. Motsatsen kallas värdesubjektivism, och innebär att det inte finns några rent objektiva värden utan att dessa kan vara subjektiva. Därmed menar värdesubjektivismen att sådana påståenden är personliga, subjektiva uppfattningar.
Normativa etiska teorier
Alla vet vad de tycker är rätt och fel, men för att kunna veta vad som är rätt och fel och för att underlätta att kunna resonera kring rätt och fel så kan det vara bra att känna till några normativa etiska teorier. Att det heter på det viset har med att teorierna är normativa, det vill säga de talar om vad som är rätt och fel. Vi ska nu titta på fyra av de vanligaste teorierna.
Dygdetik
Dygdetiken är mycket gammal och uppstår ursprunligen i antikens Grekland och har innan dess funnits i något andra former. Dygdetiken försöker att ta sig an frågan vad som är rätt och fel på ett lite annat sätt än de andra normativa etiska teorierna. Den intresserar sig inte riktigt för själva situationen ifråga. Istället frågar den vad en dygdig människa skulle gjort i situationen. En dygd är ett karaktärsdrag som är åtråvärt för alla personer. Till exempel "godhet". De allra flesta skulle säga att det vore bättre om alla var goda hela tiden. Ställs vi då inför en svår situation så ska vi alltså fråga oss själva vad en god person skulle gjort i situationen. Detta är till synes ganska enkelt. Emellertid så uppstår det några frågor och problem; vilka dygder ska vi räkna? Kristendomen har genom historien haft sju dödssynder som en antites till dygder. Vi kan också fråga vad innebär det att vara god? Vad gör den gode i just den situationen (i synnerhet när det finns flera goda alternativ)?
Pliktetik och regeletik
Plikt och regeletik är i grunden två olika etiska teorier. De funkar dock på ungefär samma sätt. En regeletiker menar att det som avgör om något är rätt eller fel är - regeln. Finns det en lag som säger att det är fel att döda så är det alltid oavsett vad fel att döda. Regeln innebär inte bara att du inte får döda utan att det är moraliskt fel att döda. Frågan man kan ställa sig här är ju dock vilka regler man ska följa och inte samt vad händer när du har regler som säger emot varandra? En annan invädning som man kan ha är om man har en regel som säger att "du ska döda barn" - är detta då rätt att göra? De flestas magkänsla skulle nog ändå säga att det nog ändå är fel att döda barn.
Pliktetiken liknar regeletiken på så vis att man ska följa de plikter som finns. Detta innebär att olika personers plikter kan se olika ut, en läkare har exempelvis en plikt att rädda och hjälpa en perosn som faller ihop på gatan (detta finns i läkares yrkesetik), men är det på samma sätt för alla?
En person som försökte jämka samman plikt och regeletiken var filosofen Immanuel Kant. Han stiftade något som kallas för det kategoriska imperativet. Det kategoriska imperativet är en plikt och innebär följande "du ska alltid handla utefter det maxim som du ser ska upphöjas till allmän lag". Detta innebär att för att du ska få göra något så ska du alltid få göra på det viset. Det vill säga ska du tillåtas ljuga så är det alltid tillåtet att ljuga. Till och med när du försöker rädda någons liv. Detta är din plikt.
Sinnelagsetik
Sinnelag innebär sinnesstämning och grundar sig i att det sinnelag som du gör handlingen i påverkar "energin" i handlingen. En hälsning är ju alltid en hälsning, men huruvida du hälsar glatt eller surt på morgonen spelar ganska stor roll för hur trevlig du är, även om båda ju är en hälsning. På samma sätt tänker sig sinnelagsetiken att en handling kan göras av flera skäl. Det är intentionen och syftet med handlingen som avgör huruvida handlingen är god eller inte. Samma handling kan alltså vara både god och ond beroende på varför du utför handlingen.
Konsekvensetik
Konsekvensetiken tittar, vilket namnet antyder, på konsekvenserna av en handling. Det finns alltså inte något dåligt i en handling i sig självt, utan detta avgörs av dess konsekvenser. Man vill alltså ha så många bra konsekvenser som möjligt och så få dåliga konsekvenser som möjligt. Detta föder ju dock vissa frågor; vilka konsekvenser? Ska man ta hänsyn till konsekvensernas konsekvenser och i sådana fall i hur många led? Vem/vilka får konsekvenserna drabba? Hur ska man mäta hur bra respektive dålig en konsekvens är? Kan samma konsekvens vara olika bra/dålig för olika personer.
Det går att ifrågasätta in absurdum. Utilitarismen är en form av konsekvensetik som emellertid försöker att svara på den första frågan, nämligen "vilka konsekvenser". Utilitarismens grundprincip är "största möjliga lycka/njutning år största möjliga antal". Därmed har den sagt att njutning och lycka är det som har intrisikalt värde och är eftersträvansvärt. Det finns lite olika former av utlitarism.
Handlingsutilitarism anser att man i varje given situation måste väga för och emot. Det som är rätt i den ena situationen kan alltså vara fel i nästa. Detta är något som regelutilitarismen dock motsäger. Den menar istället att det finns handlingar som är så avskyvärda att det är legitimt att sätta en regel som säger att man inte får göra den. Till exempel dödsstraff. Dödsstraff går att legitimera med hjälp av handlingsutilitarism (kanske inte alltid, men i alla fall teoretiskt), men en regelutilitarist skulle kunna hävda att dödsstraff som handling i det långa loppet är en dålig handling. Att handlingen på det stora hela, på samhällsnivå är fel även om man i det enskilda fallet kan argumentera för det.
En tredje form är den så kallade preferensutilitarismen som ser att olika människor värderar samma sak olika. Därför anser den att människor i så hög grad som möjligt ska få välja sina konsekvenser eftersom de själva vet vad som genererar lycka för just dem.
Etik och moral handlar om rätt och fel, det vet de flesta. Ofta används begreppen ihop, men vad är egentligen skillnaden dem emellan? Etik kan sägas vara den teoretiska förklaringen av rätt och fel. Om en handling är moralisk handlar om hur väl den stämmer överens med etiken. Med andra ord så förklarar etik varför något är rätt och fel och moralisk är den om den överensstämmer med etiken.
Det finns ju naturligtvis flera åsikter om vad som är rätt och fel och därför har det utvecklats lite olika normativa etiska teorier. Dessa kommer vi att återkomma till. De olika teorierna värderar dock olika saker på lite olika sätt. Detta gör att man kan tala om lite olika värden.
Intrisikala värden är sådant som är värt något i sig självt, det har ett inneboende värde. Exempelvis kärlek kan sägas ha ett intrisikalt värde, vi tycker att kärlek är bra i sig självt.
Pengar däremot värderar vi inte i sig själv. Utan pengar är ju bra för att vi kan uppstå saker genom dem. Alltså har inte pengar ett intrisikalt värde utan ett instrumentellt värde. Pengar är bra för att det leder till bra saker, men i sig själv är det bara en papperslapp.
Vidare kan man också prata om huruvida det finns en moralisk sanning eller inte. Det vill säga finns det något "rätt" svar på frågan om vad som är rätt och fel? Detta oavsett om den sanningen är tillgänglig just nu. Svarar man ja på den frågan så är man en så kallad värdeabsolutist, vilket innebär att man anser att det finns absoluta, fasta och oföränderliga värden som står utanför tid, kultur och rum. Värden kan alltså vara sanna eller falska. Flera av de stora religionerna kan sägas vara värdeabsoluta. Motsatsen kallas värdesubjektivism, och innebär att det inte finns några rent objektiva värden utan att dessa kan vara subjektiva. Därmed menar värdesubjektivismen att sådana påståenden är personliga, subjektiva uppfattningar.
Normativa etiska teorier
Alla vet vad de tycker är rätt och fel, men för att kunna veta vad som är rätt och fel och för att underlätta att kunna resonera kring rätt och fel så kan det vara bra att känna till några normativa etiska teorier. Att det heter på det viset har med att teorierna är normativa, det vill säga de talar om vad som är rätt och fel. Vi ska nu titta på fyra av de vanligaste teorierna.
Dygdetik
Dygdetiken är mycket gammal och uppstår ursprunligen i antikens Grekland och har innan dess funnits i något andra former. Dygdetiken försöker att ta sig an frågan vad som är rätt och fel på ett lite annat sätt än de andra normativa etiska teorierna. Den intresserar sig inte riktigt för själva situationen ifråga. Istället frågar den vad en dygdig människa skulle gjort i situationen. En dygd är ett karaktärsdrag som är åtråvärt för alla personer. Till exempel "godhet". De allra flesta skulle säga att det vore bättre om alla var goda hela tiden. Ställs vi då inför en svår situation så ska vi alltså fråga oss själva vad en god person skulle gjort i situationen. Detta är till synes ganska enkelt. Emellertid så uppstår det några frågor och problem; vilka dygder ska vi räkna? Kristendomen har genom historien haft sju dödssynder som en antites till dygder. Vi kan också fråga vad innebär det att vara god? Vad gör den gode i just den situationen (i synnerhet när det finns flera goda alternativ)?
Pliktetik och regeletik
Plikt och regeletik är i grunden två olika etiska teorier. De funkar dock på ungefär samma sätt. En regeletiker menar att det som avgör om något är rätt eller fel är - regeln. Finns det en lag som säger att det är fel att döda så är det alltid oavsett vad fel att döda. Regeln innebär inte bara att du inte får döda utan att det är moraliskt fel att döda. Frågan man kan ställa sig här är ju dock vilka regler man ska följa och inte samt vad händer när du har regler som säger emot varandra? En annan invädning som man kan ha är om man har en regel som säger att "du ska döda barn" - är detta då rätt att göra? De flestas magkänsla skulle nog ändå säga att det nog ändå är fel att döda barn.
Pliktetiken liknar regeletiken på så vis att man ska följa de plikter som finns. Detta innebär att olika personers plikter kan se olika ut, en läkare har exempelvis en plikt att rädda och hjälpa en perosn som faller ihop på gatan (detta finns i läkares yrkesetik), men är det på samma sätt för alla?
En person som försökte jämka samman plikt och regeletiken var filosofen Immanuel Kant. Han stiftade något som kallas för det kategoriska imperativet. Det kategoriska imperativet är en plikt och innebär följande "du ska alltid handla utefter det maxim som du ser ska upphöjas till allmän lag". Detta innebär att för att du ska få göra något så ska du alltid få göra på det viset. Det vill säga ska du tillåtas ljuga så är det alltid tillåtet att ljuga. Till och med när du försöker rädda någons liv. Detta är din plikt.
Sinnelagsetik
Sinnelag innebär sinnesstämning och grundar sig i att det sinnelag som du gör handlingen i påverkar "energin" i handlingen. En hälsning är ju alltid en hälsning, men huruvida du hälsar glatt eller surt på morgonen spelar ganska stor roll för hur trevlig du är, även om båda ju är en hälsning. På samma sätt tänker sig sinnelagsetiken att en handling kan göras av flera skäl. Det är intentionen och syftet med handlingen som avgör huruvida handlingen är god eller inte. Samma handling kan alltså vara både god och ond beroende på varför du utför handlingen.
Konsekvensetik
Konsekvensetiken tittar, vilket namnet antyder, på konsekvenserna av en handling. Det finns alltså inte något dåligt i en handling i sig självt, utan detta avgörs av dess konsekvenser. Man vill alltså ha så många bra konsekvenser som möjligt och så få dåliga konsekvenser som möjligt. Detta föder ju dock vissa frågor; vilka konsekvenser? Ska man ta hänsyn till konsekvensernas konsekvenser och i sådana fall i hur många led? Vem/vilka får konsekvenserna drabba? Hur ska man mäta hur bra respektive dålig en konsekvens är? Kan samma konsekvens vara olika bra/dålig för olika personer.
Det går att ifrågasätta in absurdum. Utilitarismen är en form av konsekvensetik som emellertid försöker att svara på den första frågan, nämligen "vilka konsekvenser". Utilitarismens grundprincip är "största möjliga lycka/njutning år största möjliga antal". Därmed har den sagt att njutning och lycka är det som har intrisikalt värde och är eftersträvansvärt. Det finns lite olika former av utlitarism.
Handlingsutilitarism anser att man i varje given situation måste väga för och emot. Det som är rätt i den ena situationen kan alltså vara fel i nästa. Detta är något som regelutilitarismen dock motsäger. Den menar istället att det finns handlingar som är så avskyvärda att det är legitimt att sätta en regel som säger att man inte får göra den. Till exempel dödsstraff. Dödsstraff går att legitimera med hjälp av handlingsutilitarism (kanske inte alltid, men i alla fall teoretiskt), men en regelutilitarist skulle kunna hävda att dödsstraff som handling i det långa loppet är en dålig handling. Att handlingen på det stora hela, på samhällsnivå är fel även om man i det enskilda fallet kan argumentera för det.
En tredje form är den så kallade preferensutilitarismen som ser att olika människor värderar samma sak olika. Därför anser den att människor i så hög grad som möjligt ska få välja sina konsekvenser eftersom de själva vet vad som genererar lycka för just dem.
