TÄNKVÄRT
  • Historia
    • De första civilisationerna >
      • De första människorna
      • Mesopotamien
    • Antiken >
      • Antikens Grekland
      • Romarriket
    • Medeltiden >
      • Tidig medeltid
      • Högmedeltid
      • Senmedeltid
      • Renässansen
    • Tidigmodern tid >
      • Kolonialismen
      • Reformationen
      • Den vetenskapliga revolutionen
      • Upplysningen
    • Modern tid >
      • Imperialismen
    • Källkritik
    • Historiebruk
  • Psykologi
    • Klassiska perspektiv >
      • Psykodynamiska perspektivet
      • Behaviourismen
      • Humanistisk psykologi
    • Biologisk psykologi
    • Kognitionspsykologi
    • Socialpsykologi
    • Personlighetspsykologi
    • Utvecklingspsykologi
    • Psykiska sjukdomar och behandlingar
    • Psykologi och samhället
  • Religionskunskap
    • Religion och vetenskap
    • Etik & moral
    • Hinduism
    • Buddhism
    • Judendom
    • Kristendom
    • Islam

Historiebruk

​Bilden av historien påverkas inte bara av de källor som ligger mellan oss och de historiska händelserna. Utan den kan även påverkas av hur vi presenterar den historiska epoken och i vilket syfte vi presenterar historien. Detta kallas historiebruk, nämligen hur och med vilka syften vi använder historia. Kanske har du någon gång tänkt på att tonen och estetiken kan skilja sig väldigt mycket mellan om du ser en film eller läser en bok om en historisk epok. Detta har förmodligen med att man presenterar innehållet så att det passar ett visst medium. 

Olika sorters historiebruk

Vetenskapligt historiebruk
Det vetenskapliga historiebruk handlar om att försöka ta reda på och beskriva vad det var som faktiskt hände och föra detta i bevis. Historiker och akademiker använder sig av detta bruk när de brukar historia.

Kommersiellt historiebruk
Historia är för många ett spännande ämne och historia säljer. Därför försöker man ofta att marknadsföra produkter mm med hjälp av historia. Detta kan röra sig från allt till tröjtryck till filmer eller TV-spel. Risken med detta är att man exotifierar den historiska händelsen och gör den lite häftigare och lite spännande än den kanske var.

Existentiellt historiebruk
För många människor är historia viktigt för att det berättar för dem vilka de är. Historien är en viktig del i deras identitet och ger bakgrund i vilka de är och varifrån de kommer ifrån. Det existentiella bruket försöker svara på detta och att svetsa samman en grupp.

Moraliskt historiebruk
Ibland säger man att man ska lära av historien. När det kommer till det moraliska historiebruket så handlar det om att ifrågasätta nutiden med hjälp av historien. Inte sällan görs detta i syfte att ge upprättelse eller sprida ljus på grupper som i tidigare historieskrivning samt att kritisera den etablerade beskrivningen.

Ideologiskt historiebruk
Historia är som ovan nämt viktigt och används ofta för att ge sammanhang och för att legitimera makt eller en specifik politisk eller religiös ideologi. När historia används med detta syfte kallas det att man har ett ideologiskt historiebruk.

Icke-bruk
Det kanske viktigaste bruket är faktiskt att inte berätta om historia. Kanske vill en diktatur tona ner eller dölja gamla oförätter genom att inte ha med den historiska epoken i läroböcker eller tvinga media att inte skriva om det. Detta är också ett sätt att skriva om historien som gärna görs i samband med ett ideologiskt historiebruk.
Powered by Create your own unique website with customizable templates.
  • Historia
    • De första civilisationerna >
      • De första människorna
      • Mesopotamien
    • Antiken >
      • Antikens Grekland
      • Romarriket
    • Medeltiden >
      • Tidig medeltid
      • Högmedeltid
      • Senmedeltid
      • Renässansen
    • Tidigmodern tid >
      • Kolonialismen
      • Reformationen
      • Den vetenskapliga revolutionen
      • Upplysningen
    • Modern tid >
      • Imperialismen
    • Källkritik
    • Historiebruk
  • Psykologi
    • Klassiska perspektiv >
      • Psykodynamiska perspektivet
      • Behaviourismen
      • Humanistisk psykologi
    • Biologisk psykologi
    • Kognitionspsykologi
    • Socialpsykologi
    • Personlighetspsykologi
    • Utvecklingspsykologi
    • Psykiska sjukdomar och behandlingar
    • Psykologi och samhället
  • Religionskunskap
    • Religion och vetenskap
    • Etik & moral
    • Hinduism
    • Buddhism
    • Judendom
    • Kristendom
    • Islam