Det tidiga medeltidens Europa hade en liten befolkning. De städer och de gårdar som fanns var få och små och försörjde få människor. Mellan år 1000 och 1300-talen skedde en fördubbling av antalet människor i Europa. Denna demografiska tillväxt berodde delvis på ett tryggare, mer stabilt Europa. Den stora anledningen till detta var emellertid stora framsteg inom jordbruket. Bland annat hade teknologiska framsteg gjorts bland annat användes vattenkraft som motor i kvarnar och järn började användas för verktyg och plogar. Man kom också på att om man odlade samma sak för ofta i jorden så gav detta missväxt och det så kallade treskiftet uppfanns, i vilket man roterade delar av marken att odla på och vila. På så vis utarmades inte jorden. Samtidigt talar man om att klimatet blev något varmare under perioden vilket gynnade grödorna.
Godssystem
Gods innebar stora gårdar som hade stora mängder mark runtomkring sig, vanligen fanns en frälse man som ägare till det. Vanligen arbetade bönder på marken mot utbyte mot en lite tillräckligt stor del för att de själva skulle överleva. Med tiden kom detta att innebära att en del bönder kom att bli livegna, vilket i praktiken innebar ett nytt slags slaveri vi vilket de livegna bönderna var bundna till jorden och inte fick flytta därifrån. Systemet gynnade stora godsägare som fick mer eller mindre gratis arbetskraft och stora mängder mat och ekonomiska resurser åt sig själva. Detta hände samman med det feodala system som tidigare beskrivits.
Handel
Under tidiga medeltiden hade handeln kommit att avstanna, dels avbefolkades städerna men det var också farligt att resa omkring i Europa som handelsman vilket också gjorde att handeln stannade av. Under högmedeltid och senmedeltid ökade emellertid handeln i vissa delar av Europa. Bland annat kom den att blomstra i norra delarna av Italien, såsom staden Venedig och längs den belgiska och franska kusten. Denna knöt samman handel från Östersjön i vilken tyska städer såsom Lübeck dominerade och handelsnätverket Hansan.
För att underlätta handeln introducerades med tiden ett monetärt system, dvs man introducerade åter mynt något man generellt sett inte använt sedan Roms fall. Detta gav upphov till banksystem och företag som gynnades av handeln.
För att underlätta handeln introducerades med tiden ett monetärt system, dvs man introducerade åter mynt något man generellt sett inte använt sedan Roms fall. Detta gav upphov till banksystem och företag som gynnades av handeln.
Städerna
|
|
Handeln gynnade städerna som åter började blomstra under högmedeltiden. Runtom i Europa fanns flera gamla romerska städer som hade avbefolkats som nu fick nytt liv. Samtidigt grundlades nya städer. Under antiken var Rom världens största stad och innehade över en miljon invånare, på 1200-talet var London hade London 40,000 invånare och de italienska köpmannastäderna det dubbla. Det tog alltså lång tid för ständerna att nå Roms storlek. Handeln gav upphov till stadsfolk som kom att utgöra en ny samhällsklass, borgare. Dessa var inte tillhörande det skattebefriande frälset men var också vanligen rikare än ofrälse bönder och arbetade inte med jordbruket. Detta innebar att jordbruket runtom staden var tvunget att försörja staden något som kostar både pengar och resurser i att ta fram denna maten. Det säger något om den administration som parallellt var tvungen att växa fram. Detta skapade en viss kamp mellan borgarna och frälset som ville kontrollera städerna såsom de gjorde med sina livegna bönder. Detta tenderade emellertid inte att fungera hos den nya välbärgade klassen i staden som betonade sin frihet för att kunna bedriva sin handel. Med tiden kom detta att innebära att städerna lyckas få antingen stor eller liten autonomi och vissa städer lyckades till och med få rätten att skriva lagar och ha egna regeringar. Vanligen innebar den sortens styrelsesystem i sådana fall att staden styrdes av ett råd av vanligen rika köpmän. Dessa kunde emellanåt ha system i vilka man röstade om ärenden.
Städerna var vanligen små till sin storlek och var oftast mycket smutsiga. Få medeltida städer saknade ordentliga vägar och avloppsystem. Djur och människor samsades om att bo i husen och det luktade förmodligen av sopor och exkrement. Luften var också fylld av rök från de många eldar som värmde husen. Gatorna var trånga och husen låg tätt, vanligen byggda i timmer varför de också emellanåt kom att fatta eld. Få städer var så pass rika att de kunde utrusta sig med en stadsmur runt staden, eftersom detta var enormt dyrt. I Sverige var endast städer såsom Visby och Kalmar utrustade med en sådan.
I städerna fanns också de allra flesta hantverkarna, så det var också här som de allra flesta varor producerades och således. Under 1000-talet kom hantverkarna alltmer organisera gillen som såg till att det skulle finnas ett proportionerligt antal hantverkare så att ingen skulle bli arbetslös. Gillena såg också till att de producerade varorna hade vissa standarder i mått, form och kvalitet.
Städerna var vanligen små till sin storlek och var oftast mycket smutsiga. Få medeltida städer saknade ordentliga vägar och avloppsystem. Djur och människor samsades om att bo i husen och det luktade förmodligen av sopor och exkrement. Luften var också fylld av rök från de många eldar som värmde husen. Gatorna var trånga och husen låg tätt, vanligen byggda i timmer varför de också emellanåt kom att fatta eld. Få städer var så pass rika att de kunde utrusta sig med en stadsmur runt staden, eftersom detta var enormt dyrt. I Sverige var endast städer såsom Visby och Kalmar utrustade med en sådan.
I städerna fanns också de allra flesta hantverkarna, så det var också här som de allra flesta varor producerades och således. Under 1000-talet kom hantverkarna alltmer organisera gillen som såg till att det skulle finnas ett proportionerligt antal hantverkare så att ingen skulle bli arbetslös. Gillena såg också till att de producerade varorna hade vissa standarder i mått, form och kvalitet.
Kultur
|
Medeltiden som begrepp uppkommer egentligen efter att medeltiden kommit och gått. De människor som levde under renässansen konstruerade begreppet för att visa på sin egen förträfflighet och som ett begrepp som benämnde tiden mellan sig själva och antiken. Begreppet har antytt och bilden av medeltiden har ofta varit att detta varit en period av teknisk och kulturell underlägsenhet, vilket inte är sant. Under högmedeltiden blomstrade den europeiska kulturen, inte minst i de rika städerna. En stor del av denna kulturyttring märktes i de kraftigt utbyggda kyrkorna som vanligen byggdes i gotisk stil. Den gotiska stilen blev högmedeltidens högmode och kyrkor såsom Notre Dame i Paris till domkyrkan i Uppsala är uppförda i den. Byggnationerna möjliggjordes av byggtekniska framsteg i vilka man kunde bygga stora valv och bågar som höll de massiva strukturerna.
|
|
Universiteten
Under tidig medeltid agerade Europas kloster som kunskapsbank. Under högmedeltiden kom det vid sidan av klostren att växa fram universitet i vilka samtidens kunskap kom att förmedlas. Universiteten hade ofta en teologisk bas, dvs en stor funktion de hade var att utbilda Europas prästerskap. Alla som gick på universiteten utbildades alltså i teologi vid sidan av andra ämnen såsom juridik, medicin mm. Det första universitetet uppstod i Bologna i norra Italien 1088 och 500 år senare fanns ett 80-tal i Europa. Sveriges första universitet grundläggs 1477 i Uppsala och 1666 grundas det i Lund. Behovet av universiteten förstärktes av att antikens texter och tänkare kom att göra viss comeback under högmedeltiden (detta skulle bli ännu mer sant i samband med renässansens intåg på 1400-talet) varför man behövde finna sätt att föra samman kristendomen med dessa rationella tänkare såsom Aristoteles. Detta gav upphov till den så kallade skolastiken som tjänade till att göra just detta.
