I början av 1960 talet så hade behaviourismen en mycket stark ställning inom psykologivärlden. Men den kom att anklagas för att vara alldeles för stelbent och ta bort det mänskliga i vad det var att vara människa. Kritiken kom bland annat ifrån det som kommer att bli det humanistiska perspektivet som delvis influerades starkt av det filosofiska perspektivet existentialismen och fenemologin (en teori som beskriver världen som en subjektiv upplevelse). Existentialismen betonade individens frihet och plikt att välja, och detta skulle bli en central tanke gång inom det humanistiska perspektivet, att människan är fri och kan välja vem hon ska vara. På så vis kom det humanistiska perspektivet att det mycket mindre grad betona fel, problem och sjukdom hos människor. Inte heller försökte humanismen att finna samma naturvetenskapliga metodik med vilken man exakt kunde möta människor, utan betonade istället behovet av att empatiskt lyssna och förstå människor för att få dem att må bättre. Således talar humanismen och så mycket mer om hur människor ska leva och förstå sig själva för att kunna uppfylla och uppnå självförverkligande.
Carl Rogers teori
Carl Rogers var en amerikansk psykolog som levde mellan 1902-1987 och var en av de absolut viktigaste teoretikerna inom det humanistiska perspektivet.
Rogers tänkte inte att beteendet hos människor var ett uttryck för deterministiska djuriska instinkter så som Freud tänkte komma istället så betonade han är mycket högre grad människor självbild. Självbilden är en subjektiv upplevelse av det man själv är och hur man beskriver denna samt hur denna förhålla sig till omvärlden. Det är alltså ditt eget sätt att svara på ”vem är jag?”. Vem den personen är kan enligt Rogers bara du själv svara på, det går alltså inte att utforma något frågor formulär för att mäta vem du är, vilket tidigare psykologer snarare hade velat göra.
Rogers och menade också att självet inte bara bestod utav själva perceptionen, uppfattningen av dig själv utan också av något som han kallade för idealsjälvet. Idealsjälvet är den person som självet idealiserar, eller försöker uppnå och bli. Man kan jämföra det med att ha en idol som man känner att ”den där personen vill jag vara som”. I Rogers teori ligger självet i nutid och idealsjälvet i framtiden. Behöver detta betonade Rogers något som han kallade för kongruens nämligen att självbilden och ideal självet hängde ihop. Det vill säga att om skillnaden mellan idealsjälvet och självbilden var för stor så var personen inte kongruent, utan istället inkongruent. En person som är kongruenta är tillfreds med sig själv, och är i hög utsträckning så som den önskar vara. Denna person kommer vara fullt fungerande. Om dessa två uppfattningar inte hänger ihop och personen istället är inkongruent så innebär det istället ett missnöje för den egna personen och enligt Rogers var detta en stor orsak till människors dåliga mående eller beteende.
För raders var det av största vikt att barnen fick uppleva villkorslös kärlek, och även när föräldrarna upplever att de gör fel är det viktigt att barnen upplever att det är älskade trots sitt dåligt beteende. I terapiformen har det varit väldigt viktigt med genuin empati mellan terapeut och klient.
Rogers tänkte inte att beteendet hos människor var ett uttryck för deterministiska djuriska instinkter så som Freud tänkte komma istället så betonade han är mycket högre grad människor självbild. Självbilden är en subjektiv upplevelse av det man själv är och hur man beskriver denna samt hur denna förhålla sig till omvärlden. Det är alltså ditt eget sätt att svara på ”vem är jag?”. Vem den personen är kan enligt Rogers bara du själv svara på, det går alltså inte att utforma något frågor formulär för att mäta vem du är, vilket tidigare psykologer snarare hade velat göra.
Rogers och menade också att självet inte bara bestod utav själva perceptionen, uppfattningen av dig själv utan också av något som han kallade för idealsjälvet. Idealsjälvet är den person som självet idealiserar, eller försöker uppnå och bli. Man kan jämföra det med att ha en idol som man känner att ”den där personen vill jag vara som”. I Rogers teori ligger självet i nutid och idealsjälvet i framtiden. Behöver detta betonade Rogers något som han kallade för kongruens nämligen att självbilden och ideal självet hängde ihop. Det vill säga att om skillnaden mellan idealsjälvet och självbilden var för stor så var personen inte kongruent, utan istället inkongruent. En person som är kongruenta är tillfreds med sig själv, och är i hög utsträckning så som den önskar vara. Denna person kommer vara fullt fungerande. Om dessa två uppfattningar inte hänger ihop och personen istället är inkongruent så innebär det istället ett missnöje för den egna personen och enligt Rogers var detta en stor orsak till människors dåliga mående eller beteende.
För raders var det av största vikt att barnen fick uppleva villkorslös kärlek, och även när föräldrarna upplever att de gör fel är det viktigt att barnen upplever att det är älskade trots sitt dåligt beteende. I terapiformen har det varit väldigt viktigt med genuin empati mellan terapeut och klient.
Maslows behovstrappa
Abraham Maslow var precis som Carl Rogers en amerikansk psykolog som kommit att företräda humanistiska perspektivet.
Maslows mest kända bidrag till psykologin är den så kallade behovstrappan, som ämnar att förstå människor utefter deras situation och det behov som den skapar. Grundtanken bakom Maslows behovstrappa är att en person måste tillgodogöra sig behov på det nedersta steget innan man kan fokusera på sådant som är högre upp på trappan. Således finns det alltså en hierarki. En person som inte har mat bryr sig i första hand inte heller om att få komplimanger och kärlek eftersom dessa delar av livet finns högre upp i hierarkin, men för någon som är högre upp på trappan så kan detta vara väldigt viktigt. Utifrån detta är det ganska lätt att förstå att olika människors olika prioriteringar kan alltså beror på var på behovs trappan de finns. Om du någon gång inte förstår hur en annan människa prioriterar och tänker, funderar på om det kanske är så att den personen är någon annanstans på behovstrappan en var du är.
Maslows mest kända bidrag till psykologin är den så kallade behovstrappan, som ämnar att förstå människor utefter deras situation och det behov som den skapar. Grundtanken bakom Maslows behovstrappa är att en person måste tillgodogöra sig behov på det nedersta steget innan man kan fokusera på sådant som är högre upp på trappan. Således finns det alltså en hierarki. En person som inte har mat bryr sig i första hand inte heller om att få komplimanger och kärlek eftersom dessa delar av livet finns högre upp i hierarkin, men för någon som är högre upp på trappan så kan detta vara väldigt viktigt. Utifrån detta är det ganska lätt att förstå att olika människors olika prioriteringar kan alltså beror på var på behovs trappan de finns. Om du någon gång inte förstår hur en annan människa prioriterar och tänker, funderar på om det kanske är så att den personen är någon annanstans på behovstrappan en var du är.
