Introduktion
Islam är en av de fem världsreligionerna och kan räknas som den andra största i världen efter kristendomen med sina 1,7 miljarder anhängare. Islam är ett verb och betyder översatt ”att underkasta sig Gud” vilket gör att den som är muslim är någon som ”underkastar sig Gud). Islam återfinns klassiskt i ett band från västra Nordafrika till Indonesien i öst. På senare år har det också blivit betydande muslimska minoriteter i Europa, Nordamerika och Oceanien. Även om islam har kommit att förknippas med den arabiska halvön på grund av islams historia och att Koranen företrädesvis reciteras och läses på arabiska så är knappt en fjärdedel av världens muslimer araber. Kort sagt finns islam som religion i stora delar av världen med en stor religiös pluralism som följd. Därför kan det som vanligt vara svårt att tala om religion (i detta fallet islam) som om det vore endast en sak.
Vad innebär det att vara muslim?
Exakt vad det innebär att vara muslim kan variera. Exakt vad vi menar med islam kan också variera. Därför kan det vara bra att kort redogöra för lite olika former eller aspekter av islam innan vi går vidare. Dessa olika aspekter behöver inte nödvändigtvis utesluta varandra, även om de kan göra det för olika individer.
Islam som kulturell identitet
Precis som med judendom så kan islam fungera som en kulturell identitet för den som är född med en muslimsk far. En muslim kan identifiera sig som etniskt muslim. Därmed är det inte säkert att den personen följer religiösa regler eller religiösa praktiker. Till detta faller att muslimer bor på stora delar av jordgloben och att det som några uppfattar som kultur uppfattar andra som religion och vice versa. Utöver detta tillkommer olika syn på innebörd av andra tillhörigheter såsom kön, geografi, socioekonomi och sexualitet.
Islam som ideologi
Islam kan även ses som ett politiskt medel där en stat kan upprättas och muslimska lagar (Sharia) styr, ofta med syfte att landet ska leva under religiösa regler och att religionen ska skyddas från för stora reformer. Denna uppfattning att islam är en politisk ideologi kallas islamism, ett ord som har kommit att få en negativ klang. Detta därför att extrema grupper sett att vägen till införandet av ett teokratiskt system kunna gå via våldshandlingar. Alla islamister är dock inte våldsamma. Islamism kan för vissa också röra sig inom vissa demokratiska ramverk utan våld.
Islam som religiositet
Den kanske viktigaste och mest kända delen av islam är troligtvis just religiositetsaspekten, det som gör att den uppfattas som just en religion. Exakt var man drar gränsen för vem som är troende muslim kan också diskuteras men oftast brukar det röra sig om att man bekänner sig som muslim enligt den muslimska trosbekännelsen, Shahadah samt ägnar sig åt religiösa praktiker.
Kollektivt kan man säga att muslimer anser sig tillhöra en Umma som en slags muslimsk samhörighet som inte sällan går över denominationer, landgränser och kontinenter.
Islam som kulturell identitet
Precis som med judendom så kan islam fungera som en kulturell identitet för den som är född med en muslimsk far. En muslim kan identifiera sig som etniskt muslim. Därmed är det inte säkert att den personen följer religiösa regler eller religiösa praktiker. Till detta faller att muslimer bor på stora delar av jordgloben och att det som några uppfattar som kultur uppfattar andra som religion och vice versa. Utöver detta tillkommer olika syn på innebörd av andra tillhörigheter såsom kön, geografi, socioekonomi och sexualitet.
Islam som ideologi
Islam kan även ses som ett politiskt medel där en stat kan upprättas och muslimska lagar (Sharia) styr, ofta med syfte att landet ska leva under religiösa regler och att religionen ska skyddas från för stora reformer. Denna uppfattning att islam är en politisk ideologi kallas islamism, ett ord som har kommit att få en negativ klang. Detta därför att extrema grupper sett att vägen till införandet av ett teokratiskt system kunna gå via våldshandlingar. Alla islamister är dock inte våldsamma. Islamism kan för vissa också röra sig inom vissa demokratiska ramverk utan våld.
Islam som religiositet
Den kanske viktigaste och mest kända delen av islam är troligtvis just religiositetsaspekten, det som gör att den uppfattas som just en religion. Exakt var man drar gränsen för vem som är troende muslim kan också diskuteras men oftast brukar det röra sig om att man bekänner sig som muslim enligt den muslimska trosbekännelsen, Shahadah samt ägnar sig åt religiösa praktiker.
Kollektivt kan man säga att muslimer anser sig tillhöra en Umma som en slags muslimsk samhörighet som inte sällan går över denominationer, landgränser och kontinenter.
Historia
Arabiska halvön före Muhammed
För att förstå vissa delar av islam och att bättre förstå historien om Muhammed bättre så kan det också vara bra att känna till något om hur den arabiska halvön såg ut före Muhammeds entré. Halvön låg först och främst längs med viktiga handelsvägar mellan Asien, Nordafrika och Europa vilket gjorde att mängden människor som passerade i området var stor. Detta medförde att nya intryck och religösa influenser var flera. Därför präglades halvön av stor religiös pluralism, bland annat fanns både judar och kristna där. Utöver dessa fanns mer lokala religioner, inte sällan polyteistiska. Detta stärktes också av att halvön präglades av ett stamsamhälle vilket innebar att olika stammar kunde ha olika religioner och politisk maktstruktur. Trots de många erövringskrigen som förts mot området och att de låg inklämt mellan olika imperier så fanns inte en mer centraliserad politisk och religiös makt. Något som Muhammed och islam skulle komma att förändra.
Muhammed
Muhammed tros vara född 570 i staden Mecka, benäget på den arabiska halvön. Han tillhörde den förmögna stammen Quraish. Muhammed blev dock vid sex års ålder föräldralös och blev därför omhändertagen av sin farfar och sedan sin farbror Abu Talib. Muhammed kom att börja arbeta för en förmögen änka Khadija som han sedan kom att gifta sig med. De kom att få flera barn ihop.
När Muhammed var omkring 40 år kom han att göra flera utflykter till en grotta utanför Mecka. Där skulle han få flera uppenbarelser och besök av ängeln Gabriel och genom dessa förvärva Koranen. Kort därefter skulle Mohammed komma att sprida det nya budskapet.
De rika i Mecka var mycket investerade i den gamla religionen i området och tog av den anledningen illa vid sig av Muhammeds budskap. Bland annat så sågs den nya monoteismen (sånär som på att judar och kristna fanns i området) som ett hot mot polyteistiska föreställningar. Stämningen kom således att bli ganska fientlig och hetsk varpå Muhammed kom att lämna Mecka. Han begav sig från Mecka till staden Medina. Uttåget ur Mecka kallas Hijra och ska ha ägd rum år 622 e.kr. Denna händelse markerar också starten på den muslimska tideräkningen.
I Median gick budskapet hem bättre och Muhammed lyckades upprätta ett starkt religiöst centrum i staden, med sig själv som religös ledare. Spridningen av islam kom inte enbart att ske genom fredliga budksap utan även via militär erövring, år 630 återvände Muhammed till Mecka men denna gången med många tusen man i sin armé.
När Muhammed dog 632 e.kr. hade han underlagt sig hela den arabiska halvön.
Islams spridning efter Muhammeds död
När Muhammed dog hade islam inte bara kommit att bli en religon utan också en politiskt centralmakt under honom. En viktig fråga skulle komma att bli vem som skulle leda. En annan lika viktig fråga var hur man skulle kunna ta vara på det landområde som Muhammed och hans följare lagt under sig.
De som ville välja en efterträdare, eller kalif, menade att Abu Bakr var den bäst lämpade medan de som menade att kalifen skulle vara en släkting menade att Muhammeds kusin Ali ibn Abi Talib var den mest lämpade. Efter om och men så blev Abu Bakr den förste kalifen. Situationen skulle efter en tid komma att leda till inbördeskrig mellan de två religiösa denominationerna, till stor del om politisk makt. Det är under denna konflikt som Hussein, som är Muhammeds barnbarn stupar i slaget vid Karbala , vilket har blivit en viktig historisk händelse inom shiitisk islam.
För att förstå vissa delar av islam och att bättre förstå historien om Muhammed bättre så kan det också vara bra att känna till något om hur den arabiska halvön såg ut före Muhammeds entré. Halvön låg först och främst längs med viktiga handelsvägar mellan Asien, Nordafrika och Europa vilket gjorde att mängden människor som passerade i området var stor. Detta medförde att nya intryck och religösa influenser var flera. Därför präglades halvön av stor religiös pluralism, bland annat fanns både judar och kristna där. Utöver dessa fanns mer lokala religioner, inte sällan polyteistiska. Detta stärktes också av att halvön präglades av ett stamsamhälle vilket innebar att olika stammar kunde ha olika religioner och politisk maktstruktur. Trots de många erövringskrigen som förts mot området och att de låg inklämt mellan olika imperier så fanns inte en mer centraliserad politisk och religiös makt. Något som Muhammed och islam skulle komma att förändra.
Muhammed
Muhammed tros vara född 570 i staden Mecka, benäget på den arabiska halvön. Han tillhörde den förmögna stammen Quraish. Muhammed blev dock vid sex års ålder föräldralös och blev därför omhändertagen av sin farfar och sedan sin farbror Abu Talib. Muhammed kom att börja arbeta för en förmögen änka Khadija som han sedan kom att gifta sig med. De kom att få flera barn ihop.
När Muhammed var omkring 40 år kom han att göra flera utflykter till en grotta utanför Mecka. Där skulle han få flera uppenbarelser och besök av ängeln Gabriel och genom dessa förvärva Koranen. Kort därefter skulle Mohammed komma att sprida det nya budskapet.
De rika i Mecka var mycket investerade i den gamla religionen i området och tog av den anledningen illa vid sig av Muhammeds budskap. Bland annat så sågs den nya monoteismen (sånär som på att judar och kristna fanns i området) som ett hot mot polyteistiska föreställningar. Stämningen kom således att bli ganska fientlig och hetsk varpå Muhammed kom att lämna Mecka. Han begav sig från Mecka till staden Medina. Uttåget ur Mecka kallas Hijra och ska ha ägd rum år 622 e.kr. Denna händelse markerar också starten på den muslimska tideräkningen.
I Median gick budskapet hem bättre och Muhammed lyckades upprätta ett starkt religiöst centrum i staden, med sig själv som religös ledare. Spridningen av islam kom inte enbart att ske genom fredliga budksap utan även via militär erövring, år 630 återvände Muhammed till Mecka men denna gången med många tusen man i sin armé.
När Muhammed dog 632 e.kr. hade han underlagt sig hela den arabiska halvön.
Islams spridning efter Muhammeds död
När Muhammed dog hade islam inte bara kommit att bli en religon utan också en politiskt centralmakt under honom. En viktig fråga skulle komma att bli vem som skulle leda. En annan lika viktig fråga var hur man skulle kunna ta vara på det landområde som Muhammed och hans följare lagt under sig.
De som ville välja en efterträdare, eller kalif, menade att Abu Bakr var den bäst lämpade medan de som menade att kalifen skulle vara en släkting menade att Muhammeds kusin Ali ibn Abi Talib var den mest lämpade. Efter om och men så blev Abu Bakr den förste kalifen. Situationen skulle efter en tid komma att leda till inbördeskrig mellan de två religiösa denominationerna, till stor del om politisk makt. Det är under denna konflikt som Hussein, som är Muhammeds barnbarn stupar i slaget vid Karbala , vilket har blivit en viktig historisk händelse inom shiitisk islam.
Lära
Gudsbild
De allra flesta har vid något tillfälle hört talas om termen ”allahu akbar” som översätts till ”Gud är större”. Tanken är inte ny hos muslimer eller islam utan återfinns även hos kristendomen, dock är det en mening som är talande för gudssynen inom islam. ”Gud är större” innebär att Gud är större än du kan föreställa dig. Ibland översätts meningen till ”Gud är stor”, men stor är något du kan föreställa dig och eftersom Gud är större så är han också större än du kan föreställa dig. Islams gudssyn betonar således Guds odelbarhet och överhöghet. Detta innebär också att ingen får sättas över eller vid sidan om Gud. Gud anses också vara den som skapat världen och som står utanför. Detta kallas Tawhid, ett begrepp som också kommit att stå för människans oförmåga att tolka Gud på ett enda korrekt sätt.
Änglar
Inom islam återfinns samma tro och uppfattning om änglar som finns i kristendomen. Änglar fungerar som Guds sändebud och spelar på olika sätt en aktiv roll, bland annat är det genom ängeln Gabriel/Jibrel som Muhammed får koranen.
Profeter
Tron på profeterar och profetskap är en gemensam knytpunkt i samtliga abrahamitiska religioner och islam är inte ett undantag. Profetens uppgift är att föra ett budskap från Gud till människan vilket även ger denne en särskilt koppling och relation till Gud. Den främste profeten är Muhammed som förutom att vara den viktigaste av dem alla. Han anses även vara den uttalat siste profeten, efter honom kommer det inte att komma någon mer. Islam blir därmed också den slutgiltiga och fulländade religionen. Förutom Muhammed accepteras även de profeter som förekommer i Tanak och det nya testamentet (Jesus). Jesus förekommer också i Koranen i texter som inte förekommer i den kristna Bibeln utan är unika för Koranen.
Halal och Haram
Att något är halal och haram betyder helt enkelt att det av Gud är påbjudet respektive förbjudet. Det är emellertid inte så enkelt som att saker och ting antingen är påbjudet eller förbjudet, utan däremellan finns nyansskillnader. Det finns alltså saker som inte uppmuntras men som inte heller kan sägas vara förbjudet.
Sharia
Sharia är ett begrepp som för många människor är förknippat med hårda straff för exempelvis otrohet eller stöld. Detta är dock bara en tolkning eller ett synsätt på vad Sharia kan betyda. Sharia kan översättas och betyder då ”väg”, ibland även översatt till just lag, och kan sägas vara Guds lag. Sharia kan emellertid även innebära de pågående ansträngningar hos muslimer att följa Sharia eftersom det har funnits olika tolkning kring vad den faktiskt betyder. Detta innebär att sharia är en slags muslimsk etik och diskussionen om vad som är rätt och fel. Sharia är således inte en samling med lagar och regler, utan uppstår utifrån tolkning, inte sällan utifrån lokala kulturella identiteter. Genom historien har det ofta varit upp till den som har haft makten att genomföra och upprätthålla sharia och för ulama att tolka den.
Sharia berör lite olika områden som kan handla om brott och straff, dietära hållningar eller allmänt gott leverne. Den största delen som reglerna brukar behandla är emellertid sådant som har med familjen och familjeregler att göra.
Madhhab - Olika rättstolkningar (Sunni islam)
Genom historien har det uppkommit ett antal olika rättsskolor som tolkar sharia och islam. Således är meningar såsom ”islam säger” eller ”sharia säger” meningslösa eftersom dessa begrepp alltid varit föremål för olika uppfattningar. detta innebär även att olika denominationer inom islam haft olika former av rättstolkningar, vilket delvis kan sägas vara en följd av avsaknaden av en religiös auktoritet inom religionen såsom katolicismens påve. Nedan följer en kort beskrivning av de olika rättsskolorna inom sunnitisk islam. Notera alltså att andra rättstolkningar och rättsskolor alltså finns i shiitisk islam.
Ett begrepp som kan vara bra att känna till i sammanhanget är Ijtihād vilket åsyftar en tradition av självständig tolkning som funnits inom islam i frågor där Koranen eller haditherna inte haft klara svar. Traditionen var som starkast mellan 700-talet fram till 1500-talet då den tonas ner av olika former av auktoriteter. Under 1900-talet och framåt har emellertid Ijtihād återigen börjat betonas för att söka svar på sådant som Koranen eller haditherna inte ger svar på.
Malaki
Lagskolan, som ibland kallas Medinaskolan, uppstod på 700-talet på arabiska halvön och tillskrivs Malik ibn Anas al-Ashahi. Karaktäriseras av att den betonar haditherna och de lokala religiösa praktiker som Muhammeds fruar, släktingar och följeslagare ägnade sig åt under Medinaperioden. Är öppen för att låta tolka oklara situationer för att på så vis få till den bästa lösningen (Istiḥsān). Finns företrädelsevis i västra och norra delarna av Afrika, Sudan och i vissa gulfstater.
Hanafi
Hanafiskolan har varit dominerande i Abbasidkalifatet samt det Osmanska riket och uppkom under sista halvan av 700-talet och spreds alltmer under 800-talet. Har haft en stark betoning av både Koranen, Haditherna samt ett stort inslag av ra´y som är en personlig bedömning i frågor i vilket ovanstående inte ger ett tydligt svar på.
Hanbali
Uppkommer på 800-talets Bagdad och tillskrivs Ahmad ibn Hanbal och är den minsta av de fyra största rättsskolorna. Rättsskolan förekommer idag mestadels i Saudiarabien och Qatar, men finns i mindre utsträckning även i Syrien och Irak. Räknar förutom Koranen och Haditherna även med fatwor av Muhammeds anhängare och uttalanden dessa gjort samt traditioner som av andra uppfattats ha en svagare källkoppling till Muhammed. Betonar även i högre grad en bokstavlig tolkning av källorna vilket gör den till den mest konservativa av skolorna.
Shafi´i
Denna rättsskola uppkommer även den på 800-talet. Shafi´i har argumenterat för att haditherna ska ha en väldigt stor eller lika roll roll som Koranen, det vill säga att både det sakrala och profana ska ha liknande status. Traditionen finns företrädelsevis i östra delar av Afrika, Indonesien och delar av arabiska halvön.
De allra flesta har vid något tillfälle hört talas om termen ”allahu akbar” som översätts till ”Gud är större”. Tanken är inte ny hos muslimer eller islam utan återfinns även hos kristendomen, dock är det en mening som är talande för gudssynen inom islam. ”Gud är större” innebär att Gud är större än du kan föreställa dig. Ibland översätts meningen till ”Gud är stor”, men stor är något du kan föreställa dig och eftersom Gud är större så är han också större än du kan föreställa dig. Islams gudssyn betonar således Guds odelbarhet och överhöghet. Detta innebär också att ingen får sättas över eller vid sidan om Gud. Gud anses också vara den som skapat världen och som står utanför. Detta kallas Tawhid, ett begrepp som också kommit att stå för människans oförmåga att tolka Gud på ett enda korrekt sätt.
Änglar
Inom islam återfinns samma tro och uppfattning om änglar som finns i kristendomen. Änglar fungerar som Guds sändebud och spelar på olika sätt en aktiv roll, bland annat är det genom ängeln Gabriel/Jibrel som Muhammed får koranen.
Profeter
Tron på profeterar och profetskap är en gemensam knytpunkt i samtliga abrahamitiska religioner och islam är inte ett undantag. Profetens uppgift är att föra ett budskap från Gud till människan vilket även ger denne en särskilt koppling och relation till Gud. Den främste profeten är Muhammed som förutom att vara den viktigaste av dem alla. Han anses även vara den uttalat siste profeten, efter honom kommer det inte att komma någon mer. Islam blir därmed också den slutgiltiga och fulländade religionen. Förutom Muhammed accepteras även de profeter som förekommer i Tanak och det nya testamentet (Jesus). Jesus förekommer också i Koranen i texter som inte förekommer i den kristna Bibeln utan är unika för Koranen.
Halal och Haram
Att något är halal och haram betyder helt enkelt att det av Gud är påbjudet respektive förbjudet. Det är emellertid inte så enkelt som att saker och ting antingen är påbjudet eller förbjudet, utan däremellan finns nyansskillnader. Det finns alltså saker som inte uppmuntras men som inte heller kan sägas vara förbjudet.
Sharia
Sharia är ett begrepp som för många människor är förknippat med hårda straff för exempelvis otrohet eller stöld. Detta är dock bara en tolkning eller ett synsätt på vad Sharia kan betyda. Sharia kan översättas och betyder då ”väg”, ibland även översatt till just lag, och kan sägas vara Guds lag. Sharia kan emellertid även innebära de pågående ansträngningar hos muslimer att följa Sharia eftersom det har funnits olika tolkning kring vad den faktiskt betyder. Detta innebär att sharia är en slags muslimsk etik och diskussionen om vad som är rätt och fel. Sharia är således inte en samling med lagar och regler, utan uppstår utifrån tolkning, inte sällan utifrån lokala kulturella identiteter. Genom historien har det ofta varit upp till den som har haft makten att genomföra och upprätthålla sharia och för ulama att tolka den.
Sharia berör lite olika områden som kan handla om brott och straff, dietära hållningar eller allmänt gott leverne. Den största delen som reglerna brukar behandla är emellertid sådant som har med familjen och familjeregler att göra.
Madhhab - Olika rättstolkningar (Sunni islam)
Genom historien har det uppkommit ett antal olika rättsskolor som tolkar sharia och islam. Således är meningar såsom ”islam säger” eller ”sharia säger” meningslösa eftersom dessa begrepp alltid varit föremål för olika uppfattningar. detta innebär även att olika denominationer inom islam haft olika former av rättstolkningar, vilket delvis kan sägas vara en följd av avsaknaden av en religiös auktoritet inom religionen såsom katolicismens påve. Nedan följer en kort beskrivning av de olika rättsskolorna inom sunnitisk islam. Notera alltså att andra rättstolkningar och rättsskolor alltså finns i shiitisk islam.
Ett begrepp som kan vara bra att känna till i sammanhanget är Ijtihād vilket åsyftar en tradition av självständig tolkning som funnits inom islam i frågor där Koranen eller haditherna inte haft klara svar. Traditionen var som starkast mellan 700-talet fram till 1500-talet då den tonas ner av olika former av auktoriteter. Under 1900-talet och framåt har emellertid Ijtihād återigen börjat betonas för att söka svar på sådant som Koranen eller haditherna inte ger svar på.
Malaki
Lagskolan, som ibland kallas Medinaskolan, uppstod på 700-talet på arabiska halvön och tillskrivs Malik ibn Anas al-Ashahi. Karaktäriseras av att den betonar haditherna och de lokala religiösa praktiker som Muhammeds fruar, släktingar och följeslagare ägnade sig åt under Medinaperioden. Är öppen för att låta tolka oklara situationer för att på så vis få till den bästa lösningen (Istiḥsān). Finns företrädelsevis i västra och norra delarna av Afrika, Sudan och i vissa gulfstater.
Hanafi
Hanafiskolan har varit dominerande i Abbasidkalifatet samt det Osmanska riket och uppkom under sista halvan av 700-talet och spreds alltmer under 800-talet. Har haft en stark betoning av både Koranen, Haditherna samt ett stort inslag av ra´y som är en personlig bedömning i frågor i vilket ovanstående inte ger ett tydligt svar på.
Hanbali
Uppkommer på 800-talets Bagdad och tillskrivs Ahmad ibn Hanbal och är den minsta av de fyra största rättsskolorna. Rättsskolan förekommer idag mestadels i Saudiarabien och Qatar, men finns i mindre utsträckning även i Syrien och Irak. Räknar förutom Koranen och Haditherna även med fatwor av Muhammeds anhängare och uttalanden dessa gjort samt traditioner som av andra uppfattats ha en svagare källkoppling till Muhammed. Betonar även i högre grad en bokstavlig tolkning av källorna vilket gör den till den mest konservativa av skolorna.
Shafi´i
Denna rättsskola uppkommer även den på 800-talet. Shafi´i har argumenterat för att haditherna ska ha en väldigt stor eller lika roll roll som Koranen, det vill säga att både det sakrala och profana ska ha liknande status. Traditionen finns företrädelsevis i östra delar av Afrika, Indonesien och delar av arabiska halvön.
Denominationer
Islam har många denominationer men de två största är sunni och shia. Det är viktigt att det även under Sunni och Shia finns underkategorier vilket ofta har med rättsskolor, tolkningar och accepterade hadither att göra. Splittringen mellan sunni och shia ägde rum redan under 600-talet efter Muhammeds död. Frågan vem som skulle ta över efter Muhammed blev central och vissa menade att det var umman som skulle komma överens om vem som var mest lämplig, medan andra menade att det var den som var närmast Muhammed i fråga om släktskap som skulle ta över.
De som ville välj en efterträdare, eller kalif, menade att Abu Bakr var den bäst lämpade medan de som menade att kalifen skulle vara en släkting menade att Muhammeds kusin Ali ibn Abi Talib var den mest lämpade. Efter om och men så blev Abu Bakr den förste kalifen. Situationen skulle efter en tid komma att leda till inbördeskrig mellan de två religiösa denominationerna, till stor del om politisk makt. Det är under denna konflikt som Hussein, som är Muhammeds barnbarn stupar i slaget vid Karbala , vilket har blivit en viktig historisk händelse inom shiitisk islam.
Ungefär 85-90% av alla muslimer kan sägas vara sunnimuslimer och ungefär 10-15% av alla muslimer kan sägas vara shiamuslimer. Den stora majoriteten av shiamuslimer bor i länder såsom Iran, Pakistan, Indien och Irak. Inom grenen Shia finns sedan flera underkategorier där den största kallas tolv-shia eller tolvorna, vilka företrädelsevis finns i Iran och Irak.
En av skillnaderna mellan sunni och shia är den synen man har på Muhammeds efterträdare. Inom sunniislam har man betonat att denne är en i första hand politiska ledare och som inte har någon särskild religiös auktoritet i meningen att denne har en större möjlighet till insikt än någon annan. Inom shiitisk islam ansåg man istället att Muhammeds efterträdare (i och med att denne också var släkt med honom) också var rättledd och hade en ofelbarhet vilket andra människor inte har. Denne imamen har alltså en större och mer exakt förmåga att tolka budskapet. Att det finns olika undergrupper inom shia har med hur många av imamerna (vilket är namnet man har på efterträdaren; inom sunni khalif) efter profeten som man anser är rättledda. Den största grenen, tolvorna, erkänner alltså tolv stycken imamer, medan sjuorna eller niorna erkänner lika många som namnen antyder.
Sufism
Sufism kan beskrivas som en andlig, mystisk form av islam enligt vilken muslimer söker en personlig relation till Gud. Rörelsen har uppstått ur asketiska former av islam. Den tidiga sufismen fokuserade på relationen mellan Gud och själen och hade en stor del i att sprida religionen tidigt. Senare kom sufismen att organiseras i mindre grupper med en andlig ledare, vilket nästan kan liknas med hinduismens guru. Dessa andliga ledare har sedan attraherat anhängare och vissa av dem har även fått status som helgon. Detta har av många betraktats som shirk, alltså avgudadyrkan eller polyteism.
De som ville välj en efterträdare, eller kalif, menade att Abu Bakr var den bäst lämpade medan de som menade att kalifen skulle vara en släkting menade att Muhammeds kusin Ali ibn Abi Talib var den mest lämpade. Efter om och men så blev Abu Bakr den förste kalifen. Situationen skulle efter en tid komma att leda till inbördeskrig mellan de två religiösa denominationerna, till stor del om politisk makt. Det är under denna konflikt som Hussein, som är Muhammeds barnbarn stupar i slaget vid Karbala , vilket har blivit en viktig historisk händelse inom shiitisk islam.
Ungefär 85-90% av alla muslimer kan sägas vara sunnimuslimer och ungefär 10-15% av alla muslimer kan sägas vara shiamuslimer. Den stora majoriteten av shiamuslimer bor i länder såsom Iran, Pakistan, Indien och Irak. Inom grenen Shia finns sedan flera underkategorier där den största kallas tolv-shia eller tolvorna, vilka företrädelsevis finns i Iran och Irak.
En av skillnaderna mellan sunni och shia är den synen man har på Muhammeds efterträdare. Inom sunniislam har man betonat att denne är en i första hand politiska ledare och som inte har någon särskild religiös auktoritet i meningen att denne har en större möjlighet till insikt än någon annan. Inom shiitisk islam ansåg man istället att Muhammeds efterträdare (i och med att denne också var släkt med honom) också var rättledd och hade en ofelbarhet vilket andra människor inte har. Denne imamen har alltså en större och mer exakt förmåga att tolka budskapet. Att det finns olika undergrupper inom shia har med hur många av imamerna (vilket är namnet man har på efterträdaren; inom sunni khalif) efter profeten som man anser är rättledda. Den största grenen, tolvorna, erkänner alltså tolv stycken imamer, medan sjuorna eller niorna erkänner lika många som namnen antyder.
Sufism
Sufism kan beskrivas som en andlig, mystisk form av islam enligt vilken muslimer söker en personlig relation till Gud. Rörelsen har uppstått ur asketiska former av islam. Den tidiga sufismen fokuserade på relationen mellan Gud och själen och hade en stor del i att sprida religionen tidigt. Senare kom sufismen att organiseras i mindre grupper med en andlig ledare, vilket nästan kan liknas med hinduismens guru. Dessa andliga ledare har sedan attraherat anhängare och vissa av dem har även fått status som helgon. Detta har av många betraktats som shirk, alltså avgudadyrkan eller polyteism.
Religiösa texter
Koranen
Den främsta religiösa texten inom islam är Koranen vilket uppfattas av muslimer som det slutgiltiga budet till människan. Koranen uppfattas som Guds direkta ord till människan, och av den anledningen så läses den på urspungsspråket arabiska. Alla översättningar har med andra ord tappat den direkta eller inneboende betydelse som Koranen anses ha annars.
Uppkomst
Den bland muslimer allmänt accepterade synen på hur Koranen uppkommit är att Muhammed fick den traderad till sig. Koranen är enligt den meningen kommen direkt från Gud, ord för ord. Den religionshistoriska uppfattningen är dock att Koranen sammanställts över tid (vissa har menat att den inte varit sammanställd förrän 200 år efter Muhammeds död, de flesta menar emellertid att det bör ha gått fortare än så) och man har bland annat pekat på små textvariationer i tidiga versioner.
Uppbyggnad
Koranen består av 114 böcker eller Suror som är sorterade i storleksordning, med den längsta först (den första suran följer dock inte denna formen, utan innehåller endast en kortare bön). Koranen är därmed inte kronologiskt organiserad utan vill man läsa den på det viset får man hoppa mellan de olika surorna i den.
Den främsta religiösa texten inom islam är Koranen vilket uppfattas av muslimer som det slutgiltiga budet till människan. Koranen uppfattas som Guds direkta ord till människan, och av den anledningen så läses den på urspungsspråket arabiska. Alla översättningar har med andra ord tappat den direkta eller inneboende betydelse som Koranen anses ha annars.
Uppkomst
Den bland muslimer allmänt accepterade synen på hur Koranen uppkommit är att Muhammed fick den traderad till sig. Koranen är enligt den meningen kommen direkt från Gud, ord för ord. Den religionshistoriska uppfattningen är dock att Koranen sammanställts över tid (vissa har menat att den inte varit sammanställd förrän 200 år efter Muhammeds död, de flesta menar emellertid att det bör ha gått fortare än så) och man har bland annat pekat på små textvariationer i tidiga versioner.
Uppbyggnad
Koranen består av 114 böcker eller Suror som är sorterade i storleksordning, med den längsta först (den första suran följer dock inte denna formen, utan innehåller endast en kortare bön). Koranen är därmed inte kronologiskt organiserad utan vill man läsa den på det viset får man hoppa mellan de olika surorna i den.
Hadither
Haditherna är en samling av olika texter och nidteckningar av traditioner och uttalanden av Muhammed. Haditherna är den främsta källan efter Koranen till moraliskt rättesnöre. Dessa kom att ansamlas under lång tid, ca 300 år efter Muhammeds död och är i första hand olika sorters vittnesmål. Tiden för profetens död uppfattas som en perfekt uppenbarelse varför det är viktigt att de vittnesmål mm. som haditherna ger är trovärdiga. Exakt vilka vittnesmål som anses giltiga skiljer sig åt mellan muslimer. Vissa tolererar en del hadither men inte andra eftersom de anses vara osäkra urkunder, men samtidigt kan samma urkunder av andra muslimer ses som legitima. Detta är en anledning till olika tolkningar och uppfattningar om vad som ingår i exempelvis sharia.
Haditherna är en samling av olika texter och nidteckningar av traditioner och uttalanden av Muhammed. Haditherna är den främsta källan efter Koranen till moraliskt rättesnöre. Dessa kom att ansamlas under lång tid, ca 300 år efter Muhammeds död och är i första hand olika sorters vittnesmål. Tiden för profetens död uppfattas som en perfekt uppenbarelse varför det är viktigt att de vittnesmål mm. som haditherna ger är trovärdiga. Exakt vilka vittnesmål som anses giltiga skiljer sig åt mellan muslimer. Vissa tolererar en del hadither men inte andra eftersom de anses vara osäkra urkunder, men samtidigt kan samma urkunder av andra muslimer ses som legitima. Detta är en anledning till olika tolkningar och uppfattningar om vad som ingår i exempelvis sharia.
Sunna
Ur haditherna är sunna sprunget, med sunna menas den sed som rådde under den första generationens muslimer. Sunna kan således ge ett svar på hur man bör agera i frågor där varken Koranen eller haditherna har svar att ge.
Abrahamitiska texter
Vid sidan av de enbart islamska texterna finns även och accepteras även texter från de andra abrahamitiska religionerna, företrädesvis Tanak/Gamla testamentet. Vad gäller Jesus så är han accepterad som en viktig profet inom islam, men man har företrädelsevis egna texter som inte framhåller Jesus som frälsare eller Guds son.
Ur haditherna är sunna sprunget, med sunna menas den sed som rådde under den första generationens muslimer. Sunna kan således ge ett svar på hur man bör agera i frågor där varken Koranen eller haditherna har svar att ge.
Abrahamitiska texter
Vid sidan av de enbart islamska texterna finns även och accepteras även texter från de andra abrahamitiska religionerna, företrädesvis Tanak/Gamla testamentet. Vad gäller Jesus så är han accepterad som en viktig profet inom islam, men man har företrädelsevis egna texter som inte framhåller Jesus som frälsare eller Guds son.
Rituellt liv
De fem pelarna (Sunni islam)
En central del i utövandet av islam är de fem pelarna. Det är utifrån dessa som det andliga livet levs och brukar ses som en plikt för muslimer att genomföra utefter det förmåga som finns. Detta innebär att man så gott man kan, exempelvis kan det vara svårt för sjuka eller gravida att genomföra fastan under Ramadan, varför den istället kan ersättas med att man avstår annat.
Trosbekännelsen (Shahadah)
Alla muslimer underkastar sig Gud och bekänner sig till den muslimska trosbekännelsen som lyder: ”det finns ingen gud utom Gud och Muhammed är hans sändebud/profet”. Denna trosbekännelse ingår också från de dagliga böneutropet från moskéns minaret.
TideBönen (salat)
Bönen kan ske var som helst vare sig det är i skolan, på arbetet, i hemmet eller i moskén. Bön ska förrättas fem gånger om dagen vid bestämda tider. Veckans viktigaste bön sker dock under fredagen och bör ske i en moské, i alla fall om man är man. För kvinnor är detta frivilligt. För män uppfattas det som en plikt att besöka moskén under fredagsbönen.
Allmosan (zakat)
Islam fungerade under sina första år som ett socialt skyddsnät, vilket i och med allmosan också den också fortfarande gör. Allmosan ska ses som ett tacksamhetsbevis gentemot Gud och betalas årligen (normalt sätt rör det sig om en procentsats på omkring 2,5-4 % av lönen). I de flesta fall uppfattas detta som ett individuellt ansvar att skänka, men i vissa länder såsom Pakistan, Sudan och Libyen har staten börjat stå för den insamlingen.
Fastan (sawm)
Fastan inträffar under årets nionde månad Ramadan (en vanlig missuppfattning är att fastan och Ramadan är samma sak, men så är inte fallet). Under denna månad får man inte äta eller dricka under den tid då solen är uppe, utan endast när den kommit nedanför horisonten. Dessutom gör man avkall på sexuell aktivitet på samma sätt. Ramadan är en tid för reflektion och andlig disciplin. Fastan avslutas med en stor fest; eid al-fitr.
I nordliga länder såsom Sverige blir fastan ett större problem eftersom solen är upp under en väldigt stor del av dagen, i norra delarna går solen exempelvis aldrig ner så kallad midnattssol. Muslimer har av den anledningen diskuterat hur man ska lösa detta problemet, vissa har menat att man ska gå efter de tider som gäller i Mecka emedan andra menat att man snarare ska gå efter de tider som gäller i det närmast belägna muslimska landet vilket då brukar bli Turkiet.
Vallfärden (hajj)
Vallfärden anses vara något som varje muslim ska genomföra en gång i livet, under förutsättningen att det finns fysiska eller ekonomiska förutsättningar. Vallfärden sker till Mecka och den heliga byggnaden Kaba som omger en helig sten i mitten av den stora moskén i Mecka. Väl där går man sju varv runt Kaba och genomför under några dagar ett antal rituella besök i området runt om. Bland annat går man mellan kullarna al-Safa och al-Marva till åminnelse av Hagars och Ismaels jakt på vatten, stenar djävulen som symboliseras av tre pelare.
En central del i utövandet av islam är de fem pelarna. Det är utifrån dessa som det andliga livet levs och brukar ses som en plikt för muslimer att genomföra utefter det förmåga som finns. Detta innebär att man så gott man kan, exempelvis kan det vara svårt för sjuka eller gravida att genomföra fastan under Ramadan, varför den istället kan ersättas med att man avstår annat.
Trosbekännelsen (Shahadah)
Alla muslimer underkastar sig Gud och bekänner sig till den muslimska trosbekännelsen som lyder: ”det finns ingen gud utom Gud och Muhammed är hans sändebud/profet”. Denna trosbekännelse ingår också från de dagliga böneutropet från moskéns minaret.
TideBönen (salat)
Bönen kan ske var som helst vare sig det är i skolan, på arbetet, i hemmet eller i moskén. Bön ska förrättas fem gånger om dagen vid bestämda tider. Veckans viktigaste bön sker dock under fredagen och bör ske i en moské, i alla fall om man är man. För kvinnor är detta frivilligt. För män uppfattas det som en plikt att besöka moskén under fredagsbönen.
Allmosan (zakat)
Islam fungerade under sina första år som ett socialt skyddsnät, vilket i och med allmosan också den också fortfarande gör. Allmosan ska ses som ett tacksamhetsbevis gentemot Gud och betalas årligen (normalt sätt rör det sig om en procentsats på omkring 2,5-4 % av lönen). I de flesta fall uppfattas detta som ett individuellt ansvar att skänka, men i vissa länder såsom Pakistan, Sudan och Libyen har staten börjat stå för den insamlingen.
Fastan (sawm)
Fastan inträffar under årets nionde månad Ramadan (en vanlig missuppfattning är att fastan och Ramadan är samma sak, men så är inte fallet). Under denna månad får man inte äta eller dricka under den tid då solen är uppe, utan endast när den kommit nedanför horisonten. Dessutom gör man avkall på sexuell aktivitet på samma sätt. Ramadan är en tid för reflektion och andlig disciplin. Fastan avslutas med en stor fest; eid al-fitr.
I nordliga länder såsom Sverige blir fastan ett större problem eftersom solen är upp under en väldigt stor del av dagen, i norra delarna går solen exempelvis aldrig ner så kallad midnattssol. Muslimer har av den anledningen diskuterat hur man ska lösa detta problemet, vissa har menat att man ska gå efter de tider som gäller i Mecka emedan andra menat att man snarare ska gå efter de tider som gäller i det närmast belägna muslimska landet vilket då brukar bli Turkiet.
Vallfärden (hajj)
Vallfärden anses vara något som varje muslim ska genomföra en gång i livet, under förutsättningen att det finns fysiska eller ekonomiska förutsättningar. Vallfärden sker till Mecka och den heliga byggnaden Kaba som omger en helig sten i mitten av den stora moskén i Mecka. Väl där går man sju varv runt Kaba och genomför under några dagar ett antal rituella besök i området runt om. Bland annat går man mellan kullarna al-Safa och al-Marva till åminnelse av Hagars och Ismaels jakt på vatten, stenar djävulen som symboliseras av tre pelare.
