Källkritik
|
Källkritik och historia
Att vara källkritisk är för de allra flesta en självklarhet och innebär att man försöker ifrågasätta de källor som ger oss den information vi tar in och försöka klargöra om man kan lita på den aktuella källan. Detta är inte helt enkelt i vanliga fall. Idag har vi mängder med olika källor som överöser oss med information om vår omvärld. Det är med hjälp av denna information som vi bildar oss en uppfattning om vad som händer och har hänt. Detta är inte alltid helt enkelt och det finns vissa knep som vi kan ta till för att försöka klargöra om källan är pålitlig eller inte. Vi frågar oss kanske vem som ger ut källan och varför. Eller så frågar vi oss hur väl källan stämmer överens med andra källor. Är källan beroende av andra källor och deras sanningshalt? Alla dessa frågor är väldigt viktigt oavsett när och hur man tar in information. I historieämnet blir detta extra viktigt och extra svårt. Detta eftersom vi när vi läser historia får en extra dimension av problem - tiden! När vi ska försöka förstå vad som har hänt förr i världen måste vi inte bara vara källkritiska gentemot läroböcker eller youtube-klipp som förklarar, utan i förlängningen måste vi också vara källkritiska mot källor som kan vara hundratals eller kanske till och med tusentals år gamla. Med andra ord behöver vi vara kritiska gentemot källor som skriver om historia och dessa källor, samtidigt! Vilket gör det hela lite svårare än i andra ämnen och discipliner. |
|
Olika sorters källor
När det kommer till källor så kan dessa komma i en mängd olika former. Det kan vara brev, krönikor, foton, målningar, ljudupptagningar, film, dagböcker, arkeologiska lämningar med mycket mer. Detta virrvarr av källor gör att det kan behövas att man kategoriserar alla källor för att på så vis göra det lättare att värdera dem. Om vi vet vad det är för typ av källa så blir det också enklare att vara källkritisk mot den.
Det första vi kan tänka på är huruvida en källa är en kvarleva från förr eller om det är en berättande källa. Med detta menas att källan kan vara kvar av historien, alltså vara en kvarleva av den vilket gör att vi måste värdera den på ett visst sätt. Är källan berättande om något så kanske vi snarare ser den som just en berättande källa. Detta kan vara en nedtecknande av vad någon uppfattar har hänt, syftet med källan är att förklara för andra vad som har hänt. Detta föder ju sina problem; har personen som skriver ner sin berättelse sett och hört rätt exempelvis?
En annan inledning vi kan göra är den mellan primära och sekundära källor. En primär källa är en källa som är en bit av historien, den är alltså från den tiden vi undersöker. På sätt och vis är en primärkälla alltså en bit av historien som finns kvar. En sekundär källa är en källa som återger vad andra har sagt.
Detta är snarlikt men inte samma som förstahands och andrahandskällor. En förstahandskälla var där när något hände, exempelvis ett ögonvittne medan en andrahandskälla bygger sitt stoff på vad någon annan har sagt.
Primär och förstahandskälla är dock inte samma sak. Ett exempel på källa som komplicerar dessa indelningar något är exempelvis tidningsartiklar. Tidningsartiklar bygger allt som oftast på vad andra människor har sagt eller på andras återgivningar och blir så vis en andrahandskälla. På grund av att tidningsartikeln är från den tiden, en del av historien så är den på samma sätt en primärkälla. Av den anledningen är primär/förstahands och sekundär/andrahandskällor inte samma sak även om de ofta hänger samman på ett eller annat sätt.
Källkritiska kriterier
För att kunna bedöma källors trovärdighet har vi lite olika källkritiska kriterier som vi vill kunna besvara för att enklare kunna värdera en källa.
Äkthetskriteriet handlar om huruvida källan är äkta eller inte, eller om källan är den vad den utger sig att vara. Om vi exempelvis har en gammal dagboksanteckning från 1700-talet så är det ju väldigt viktigt att vi faktiskt kan avgöra huruvida dagboksanteckningen faktiskt är från 1700-talet. Är den det inte så är ju källan inte speciellt trovärdig ikring vad den aktuella personen skrev om på 1700-talet. Ett klassiskt exempel är det om Hitlers dagbok som såldes till den tyska tidningen Der Bild på 1980-talet. Att dagboken hittats var sensationellt och det blev en världsnyhet. Senare skulle det framkomma att dagboken var en förfalskning i syfte att tjäna pengar.
Tids/närhetskriteriet innebär att man försöker ta reda på hur nära en händelse en källa varit. En källa som varit på plats och beskriver vad denne själv sett är naturligtvis mer trovärdig än om källan på hörsägen fått tag på sin information. Ibland så skriver äldre källor om slag eller andra händelser som hände hundratals år innan, hur mycket kan då dessa källor faktiskt veta om händelsen? Vi vill helst ha källor så nära en händelse som möjligt för att den ska vara så trovärdig som möjligt.
Beroendekriteriet ställer frågan om källan är beroende av andra källor eller inte. Om du exempelvis går in på Wikipedia så är ju den källan beroende av att citera andra källor. Då är Wikipedia helt enkelt beroende av dessa källor. Skulle det då visa sig att de källor som Wikipedia beror på är fel, ja då skulle det ju också innebära att Wikipedia också har fel. Ibland kan det finnas flera källor som säger samma sak och då är det enkelt att tro att något nödvändigtvis är sant, men skenet kan ju bedra. Skulle alla dessa hänvisa till samma källa som senare visar sig fel, ja då innebär ju det att alla källor som beror på den första också har fel.
Det sista kriteriet är det så kallade tendenskrieriet enligt vi helt enkelt frågar oss om källan vi läser har några tendenser. Att vara tendentiös betyder att man är vinklad eller att man har en anledning att ljuga. När vi läser äldre texter om gamla kungar och drottningar så kan texterna framställa dessa i väldigt god dager, då är det viktigt att vi frågar oss själva om källan är tendentiös eller inte. Är det en skrivare som är anställd av kungen som är källan, då är det kanske inte så konstigt om den texten är vänligt inställd till kungen. Då är den tendentiös och minskar i trovärdighet. På samma sätt om ett lands kung beskriver fiendelandets kung så är det inte så konstigt om den bild vi får är överdrivet negativ.
När vi är källkritiska så använder vi alla dessa kriterier och värderar med hjälp av dem källan. En källa är alltså inte antingen bra eller dålig, utan har oftast sina styrkor och svagheter utifrån de olika kriterierna. Kanske är den nära i tid, men tendentiös samtidigt. Då kan vi kanske lita på viss information men måste rata annan information från samma källa.
När det kommer till källor så kan dessa komma i en mängd olika former. Det kan vara brev, krönikor, foton, målningar, ljudupptagningar, film, dagböcker, arkeologiska lämningar med mycket mer. Detta virrvarr av källor gör att det kan behövas att man kategoriserar alla källor för att på så vis göra det lättare att värdera dem. Om vi vet vad det är för typ av källa så blir det också enklare att vara källkritisk mot den.
Det första vi kan tänka på är huruvida en källa är en kvarleva från förr eller om det är en berättande källa. Med detta menas att källan kan vara kvar av historien, alltså vara en kvarleva av den vilket gör att vi måste värdera den på ett visst sätt. Är källan berättande om något så kanske vi snarare ser den som just en berättande källa. Detta kan vara en nedtecknande av vad någon uppfattar har hänt, syftet med källan är att förklara för andra vad som har hänt. Detta föder ju sina problem; har personen som skriver ner sin berättelse sett och hört rätt exempelvis?
En annan inledning vi kan göra är den mellan primära och sekundära källor. En primär källa är en källa som är en bit av historien, den är alltså från den tiden vi undersöker. På sätt och vis är en primärkälla alltså en bit av historien som finns kvar. En sekundär källa är en källa som återger vad andra har sagt.
Detta är snarlikt men inte samma som förstahands och andrahandskällor. En förstahandskälla var där när något hände, exempelvis ett ögonvittne medan en andrahandskälla bygger sitt stoff på vad någon annan har sagt.
Primär och förstahandskälla är dock inte samma sak. Ett exempel på källa som komplicerar dessa indelningar något är exempelvis tidningsartiklar. Tidningsartiklar bygger allt som oftast på vad andra människor har sagt eller på andras återgivningar och blir så vis en andrahandskälla. På grund av att tidningsartikeln är från den tiden, en del av historien så är den på samma sätt en primärkälla. Av den anledningen är primär/förstahands och sekundär/andrahandskällor inte samma sak även om de ofta hänger samman på ett eller annat sätt.
Källkritiska kriterier
För att kunna bedöma källors trovärdighet har vi lite olika källkritiska kriterier som vi vill kunna besvara för att enklare kunna värdera en källa.
Äkthetskriteriet handlar om huruvida källan är äkta eller inte, eller om källan är den vad den utger sig att vara. Om vi exempelvis har en gammal dagboksanteckning från 1700-talet så är det ju väldigt viktigt att vi faktiskt kan avgöra huruvida dagboksanteckningen faktiskt är från 1700-talet. Är den det inte så är ju källan inte speciellt trovärdig ikring vad den aktuella personen skrev om på 1700-talet. Ett klassiskt exempel är det om Hitlers dagbok som såldes till den tyska tidningen Der Bild på 1980-talet. Att dagboken hittats var sensationellt och det blev en världsnyhet. Senare skulle det framkomma att dagboken var en förfalskning i syfte att tjäna pengar.
Tids/närhetskriteriet innebär att man försöker ta reda på hur nära en händelse en källa varit. En källa som varit på plats och beskriver vad denne själv sett är naturligtvis mer trovärdig än om källan på hörsägen fått tag på sin information. Ibland så skriver äldre källor om slag eller andra händelser som hände hundratals år innan, hur mycket kan då dessa källor faktiskt veta om händelsen? Vi vill helst ha källor så nära en händelse som möjligt för att den ska vara så trovärdig som möjligt.
Beroendekriteriet ställer frågan om källan är beroende av andra källor eller inte. Om du exempelvis går in på Wikipedia så är ju den källan beroende av att citera andra källor. Då är Wikipedia helt enkelt beroende av dessa källor. Skulle det då visa sig att de källor som Wikipedia beror på är fel, ja då skulle det ju också innebära att Wikipedia också har fel. Ibland kan det finnas flera källor som säger samma sak och då är det enkelt att tro att något nödvändigtvis är sant, men skenet kan ju bedra. Skulle alla dessa hänvisa till samma källa som senare visar sig fel, ja då innebär ju det att alla källor som beror på den första också har fel.
Det sista kriteriet är det så kallade tendenskrieriet enligt vi helt enkelt frågar oss om källan vi läser har några tendenser. Att vara tendentiös betyder att man är vinklad eller att man har en anledning att ljuga. När vi läser äldre texter om gamla kungar och drottningar så kan texterna framställa dessa i väldigt god dager, då är det viktigt att vi frågar oss själva om källan är tendentiös eller inte. Är det en skrivare som är anställd av kungen som är källan, då är det kanske inte så konstigt om den texten är vänligt inställd till kungen. Då är den tendentiös och minskar i trovärdighet. På samma sätt om ett lands kung beskriver fiendelandets kung så är det inte så konstigt om den bild vi får är överdrivet negativ.
När vi är källkritiska så använder vi alla dessa kriterier och värderar med hjälp av dem källan. En källa är alltså inte antingen bra eller dålig, utan har oftast sina styrkor och svagheter utifrån de olika kriterierna. Kanske är den nära i tid, men tendentiös samtidigt. Då kan vi kanske lita på viss information men måste rata annan information från samma källa.
