Bakgrund

Vid 1400-talets början Europa hade under lång tid varit intresserat av handel med östra delarna av Asien och handel hade under medeltiden kommit att bedrivas via den så kallade sidenvägen. Via den kom exempelvis viktiga kryddor som var viktiga för att bevara och smaksätta maten men också ädelmetaller och andra dyrgripar. Dessa rutter gjorde emellertid att importen av varorna var mycket dyr och viljan att finna billigare handelsvägar var stor. På grund av renässansens tekniska utveckling inom båtbygge, kartografi mm. och upptäckten av flera öar ute i atlanten och indiska Oceanien vilka man kunde ”mellanlanda” på så fanns också den tekniska möjligheten att färdas över haven, vilket tidigare inte funnits. Under medeltiden hade fartygen åkt nära kusten, men detta kom alltså att ändras. Dessutom så fanns under 1400-talet de tidigt framväxande tidigmoderna staterna med rika, mäktiga monarker som kunde finansiera dessa riskabla och dyra resorna.

Uppräcksresor

1492 upptäckte Christoffer Columbus Amerika brukar det sägas. Även om man kan ifrågasätta huruvida han verkligen upptäckte Amerika (dels bodde ju reda människor där och dels var han inte först med bedriften), så var han inte den ende upptäcktsresanden vid tiden utan bara en i raden. Vid sekelskiftet 1500 var det framförallt två länder som låg i täten när det kom till upptäcksfärderna nämligen Portugal och Spanien. Portugal kom under att segla längs Afrikas kust längs vilken man kom att finna guld, vilket skulle ge upphov till termen ”guldkusten”. 1488 kom Bartolomeu Diaz att bli först med att runda Godahoppsudden, en vid tiden stor bedrift då vattnen vid Afrikas sydspets är mycket strömma då den varma indiska Oceanien och den kalla Atlanten där möts. Att kunna resa runt Godahoppsudden gav helt nya möjligheter att handla med Sydostasien. 1498 kom således portugisen Vasco da Gama att också segla runt Afrika och komma fram till dagens Indien. Med sig tillbaka tog portugiserna tillbaka dyrbara kryddor och en lyckad resa kom att ge stor avkastning. Tillsammans med portugisisk närvaro i Malacka (som var en stor handelspost) så fick de ett enormt inflytande över kryddhandeln med Asien och kringgick de arabiska handelsmännen längst sidenvägen.

Om portugiserna reste runt Afrika mot Indien så reste istället de spanska utforskarna västerut. Mest känd är kanske Christopher Columbus som under spansk flagg gjort sig känd för att ha upptäckt Amerika (i den mån det går att kalla det upptäcka eftersom han ju faktiskt möttes av boende människor där). Columbus försökte finna en väg till Sydostasien och Kina vilket han trodde under resten av sitt liv, trots återkommande resor. Först att faktiskt komma till Asien genom att åka västerut blev i stället Ferdinand Magellan.

Handelsbolag och handel

Omkring 1600 hade den nya handeln fått fler länders uppmärksamhet och Holland hade blivit en allt mäktigare sjönation, bland annat etablerades en handelsstation på Java. Vid 1700 dominerade Holland mycket av handeln i dagens Indonesien emedan England successivt också ökade sin flotta. Båda länderna etablerade företag som bland annat hade möjligheten att trycka pengar, sluta avtal och hålla egna arméer i syfte att öka sin konkurrens och dominans om handeln. Dessa ostindiska handelsbolag blev oerhört mäktiga och rika. Emedan Holland dominerade Indonesien så fokuserade England mer av sin handel mot Indien. Omkring 1700 hade också Frankrike tagit vissa områden i Sydostasien.

Kolonier i Nordamerika

Kolonier grundades som vi sett i Sydostasien, men under 1600-talet ökade också kolonialiseringen och intresset för detta även på den nordamerikanska kontinenten. Under 1500-talet hade Frankrike varit den ledade kolonialmakten i området. 1524 kom fransmännen att genom sina upptäcktsfärder upptäcka det som är dagens New York. De flesta franska kolonierna skulle dock finnas i de norra delarna, idag Kanada. På 1530-talet grundas dagens Montreal och 1608 grundläggs Qubeck. Under 1600-talet kom fransmännen också att kolonialisera områden som fanns söderut och det som är dagens Louisiana hamnar under fransk flagg. Det som drev fransmännen var företrädelsevis möjligheten till handel med urbefolkningen. Generellt var det få européer som bodde i de franska kolonierna utan var mestadels urinvånare. Under tidiga 1600-talet etablerades kolonier också av Holland, mest känd är säkert den koloni som då kallades Nya Amsterdam, idag mer känd som New York. 1621 bildar Holland ett handelsföretag i syfte att få igång handeln, men kolonisationen i nordamerika gick långsamt för Holland. Man intresserade sig också för de karibiska öarna som gav mycket god avkastning i form av tobak och socker. Ibland kallas öarna just sockeröar av denna anledning. 1664 kom holländarna att bli utkastade av en tredje kolonialmakt som fått intresse för den nya kontinenten; England. England hade under tidiga 1600-talet gjort flera försök att f till kolonier, med ofta katastrofala resultat. Svält och sjukdomar gjorde att kolonisatörerna dog. 1606 grundläggs staden Jamestown, som blir den första mer lyckade kolonin. På grund av konflikten mellan anglikanska kyrkan och andra religiösa grupper i England i farvattnet av reformationen. Därför kom de engelska kolonierna i början ofta att bestå av religiösa minoriteter som flydde undan förtrycket i England, såväl som våghalsiga äventyrerare. Engelsmännen brukar sägas skilja sig från holland och Frankrike i den meningen att de senare eftersökte handel, emedan England snarare ville åt landmassa för att etablera kolonier på. Detta gjorde att de engelska kolonierna under 1600-talet både ökade i landmassa och befolkningsmängd. Denna expansion kom dock att ske på urbefolkningens bekostnad och många dog av sjukdomar och konflikt eller behövde flytta på sig inåt landet. Den engelska exansionen kom också att innebära att man snart kom i kontakt med franska områden vilket skapade sprännningar och 1754 briserar detta under sjuårskriget (i USA känt som the French and indian war).

Den transatlantiska slavhandeln

Kolonierna på de amerikanska kontinenterna innebar en självklar inkomstkälla för europeiska kungariken och stater. Däremot krävdes stora mängder arbetskraft, en arbetskraft som inte fanns bland annat på grund av den massdöd som smittor och européer orsakat. Detta var en orsak till varför den transatlantiska slavhandeln, som innebar att människor flyttades från Afrika till företrädelsevis de amerikanska kontinenterna började. Denna handel har kommit att bli känd som triangelhandeln på grund av det mönster på kartan som handelsvägarna mellan Europa, Afrika och Amerika gav upphov till. Totalt fördes det via atlanten över 15 miljoner människor över en period av 400 år. Initialt dominerades handeln av Portugal och Spanien som behövde arbetar till de socker och tobaksplantage som uppbyggdes runtom latin och Sydamerika. Där byggdes massiva plantage så kallade Hacienda. Totalt stod Brasilien för omkring 40% av de omkring 300,000 slavar som fraktades från Afrika. Portugiser hade tidigare varit mer intresserade av att handla med människor längs Elfenbenskusten för att få fram elfenben och guld. Nu blev också människor en handelsvara. Slaveri som institution fanns redan i Afrika och hade funnits under långt tid men från muslimskt håll. Lokala makthavare och handelsmän hade och fortsatte att nyttja systemet för att sko sig på slavhandeln vilket också kom att innebära att lokala dispyter och konflikter kunde spela européerna i händerna. Under 1600-talet kom också England att alltmer delta i triangelhandeln i takt med att deras Nordamerikanska kolonier ökade i storlek och omfattning.

Handeln kom att innebära och få en mängd konsekvenser. Främst innebar det att familjer splittrades när människor mot sin vilja fördes från dem. För de som fördes från sina familjer väntade en omänsklig behandling under och efter den riskabla överfart som väntade över Atlanten med en behandling som endast kan beskrivas i termer av tortyr, misshandel och ibland också mord. På de platser dit människorna kom finns utgörs dagens befolkningar av ättlingar till slavarna, kanske tydligast i dagens USA där den svarta minoriteten fortfarande lever i stark segregation och missgynnas på många sätt i jämförelse med den vita befolkningen.

Andra konsekvenser av den transatlantiska slavhandeln blev att Europa blev betänkligt rikare än innan. Handeln kom att öka massivt över tid och det nya handelssystemet gav upphov till den globala handel som vi fortfarande ser idag. Vidare innebar den nya handeln också nya synsätt och system för att handla, företrädelsevis de olika handelsbolag som startades som innebar att man för första gången kunde köpa andelar i företag, alltså aktier. Ibland har det beskrivits som en ekonomisk revolution och det gav upphov till den så kallade merkantilismen som var en filosofisk ekonomisk idé som innebar att länder skulle ha en handelsbalans i vilken man sålde mer än man köpte. På så vis skulle det enskilda landet bli rikare och därmed mäktigare, även om detta också innebar att staten reglerade handeln.