"Hur är jag som person?”. Det är en fråga som många av oss kanske ställt sig själv, kanske när vi tittar oss själva i spegeln. Kanske har du också någon gång haft en vän som försökt beskriva dig och du då känt att ”jaha, uppfattas jag så?”. Eller så har du kanske i sociala medier gjort ett test vilket ämnar att beskriva för dig och dina vänner vilken karaktär ur en känd Tv-serie eller film. Hur vi är som person, vår person är en central del av vilka vi är och hur vi ser på oss själva, men också hur vi blir sedda av andra. Detta handlar inte bara om hur vi framställer oss själva utan också hur vi faktiskt ser på oss själva. Allt detta är av största vikt för oss som människor, men personlighet och forskning på vår personlighet är en stor del av den psykologiska forskningen och man har genom psykologihistorien kommit fram till olika modeller och metoder som ska mäta personligheten objektivt.
Vad är en personlighet?
Att säga att någon är på ett visst sätt är ett sätt att beskriva någons personlighet på. Inok psykologiämnet räcker dock inte detta eftersom att om personlighet som begrepp ska ha någon egentlig funktion för oss så måste det uppfylla vissa kriterier. Beskrivningen eller teorin måste till exempel säga något om de genomsnittliga tendenserna hos en person, till exempel om personen i fråga generellt är pratglad eller inte. Att vara pratglad vid enstaka tillfällen eller med vissa personer är kanske de flesta någon gång, men för att vi ska tala om att karaktärsdraget är en del av någons personlighet så vill vi jul tt det ska säga något om hur personen är i de flesta situationerna. Vi vill också att teorin ska kunna organisera och strukturera personlighetsdrag så att de ger en koherent bild hur personligheter ser ut. Vi vill också att de resultat som ett eventuellt test ger också ska vara över tid, det vill säga att ett test som ger olika resultat mellan olika veckor är inte ett särskilt tillförlitligt sätt att beskriva någon på.
Fundera utifrån detta över något test av din personlighet som du vid något tillfälle genomfört. Tycker du att detta testet uppfyller dessa krav? Förmodligen gör testet det inte.
Fundera utifrån detta över något test av din personlighet som du vid något tillfälle genomfört. Tycker du att detta testet uppfyller dessa krav? Förmodligen gör testet det inte.
Historiska perspektiv på personlighet
Hur och varför vissa människor är som de är har människor i alla tider undrat över. Det tidigaste riktigt kända exemplet är greken Galenos som skapade vätsketeorin enligt vilken människan i grunden bestod av fyra olika vätskor och att normala personer har en jämn balans mellan vätskorna. Uppståt en obalans mellan vätskorna så får människan vissa karaktärsdrag eller till och med psykiska sjukdomar. Vätsketeorin eller humoralpatologin som den kallas kom att existera in på 1800-talet som teoribildning till varför människor är som den är. Inte är det kanske så konstigt eftersom det var lätt att testa teorin och få rätt. En tes var till exempel att människor med för mycket blod blev hetlevrade, och lät man tappa dessa människor på blod (så kallad åderlåtning) så blev dessa också mycket lugna vilket ju bekräftar teorin. Med våra moderna ögon sett så är det såklart att någon blir slö och trött av blodbrist men på den tiden var detta en förklaringsmodell som fungerade. Att detta ändrades hade till stor del med intåget av den moderna medicinen under 1800-talet och psykologen Sigmund Freud.
Sigmund Freud kom att forma den moderna psykologin och ett av hans stora bidrag till psykologin var att han lyckades förklara, för den tid han levde i, hur personligheter uppstår och varför vi blir som vi blir. Hans grundsyn var att människans psyke var uppdelat mellan sådant som vi var medvetna om och sådant vi inte är medvetna om. Att vi beter oss som vi gör ibland har med att vi medvetet och omedvetet förtrycker förbjudna känslor som finns i det undermedvetna.
Freuds teori har haft ett enormt inflytande på psykologin som kom efter honom såväl som våra populärvetenskapliga referenser. Vill du veta mer, gå tillbaka till kursen psykologi 1 och momentet om de klassiska perspektiven för att läsa med om Sigmund Freuds teori.
Behavirourismen introducerade ett mer mekaniskt sätt att se på människan som en organism som blivit expert på att på ett förfinat sätt svara på olika stimuli och ge responser på dessa. Behaviourismens pelare är klassisk och operant betingning enligt vilka beteenden lärs in. Grundsynen inom behaviourismen är att allt i grunden är beteenden, även att dina ögon ser gult som gult är för att detta belönats fram genom tt det helt enkelt gett mer belöning att agera på det viset. Det självklara svaret på hur personligheten kommit till är att den lärts in genom olika stimuli. Att en person ses av andra som blyg har med att denne lärt sig att vara blyg att göra. Kanske har personen blivit hånad när den sagt vad den tycker eller uttryckt sig och av den anledningen inte riktigt vågar utrycka sig nu. Detta innebär att personligheten i grunden är formbar och kan förändras, även sen till vuxen ålder. Även om detta naturligtvis är svårare i vuxen ålder eftersom de invanda mönstren sitter så djupt, men det är alltså fullt möjligt att ändras även sent i livet. På från om personligheten kommer från arv eller miljö så är svaret helt och hållet miljö från behaviourismens sida.
Sigmund Freud kom att forma den moderna psykologin och ett av hans stora bidrag till psykologin var att han lyckades förklara, för den tid han levde i, hur personligheter uppstår och varför vi blir som vi blir. Hans grundsyn var att människans psyke var uppdelat mellan sådant som vi var medvetna om och sådant vi inte är medvetna om. Att vi beter oss som vi gör ibland har med att vi medvetet och omedvetet förtrycker förbjudna känslor som finns i det undermedvetna.
Freuds teori har haft ett enormt inflytande på psykologin som kom efter honom såväl som våra populärvetenskapliga referenser. Vill du veta mer, gå tillbaka till kursen psykologi 1 och momentet om de klassiska perspektiven för att läsa med om Sigmund Freuds teori.
Behavirourismen introducerade ett mer mekaniskt sätt att se på människan som en organism som blivit expert på att på ett förfinat sätt svara på olika stimuli och ge responser på dessa. Behaviourismens pelare är klassisk och operant betingning enligt vilka beteenden lärs in. Grundsynen inom behaviourismen är att allt i grunden är beteenden, även att dina ögon ser gult som gult är för att detta belönats fram genom tt det helt enkelt gett mer belöning att agera på det viset. Det självklara svaret på hur personligheten kommit till är att den lärts in genom olika stimuli. Att en person ses av andra som blyg har med att denne lärt sig att vara blyg att göra. Kanske har personen blivit hånad när den sagt vad den tycker eller uttryckt sig och av den anledningen inte riktigt vågar utrycka sig nu. Detta innebär att personligheten i grunden är formbar och kan förändras, även sen till vuxen ålder. Även om detta naturligtvis är svårare i vuxen ålder eftersom de invanda mönstren sitter så djupt, men det är alltså fullt möjligt att ändras även sent i livet. På från om personligheten kommer från arv eller miljö så är svaret helt och hållet miljö från behaviourismens sida.
Forskning på personlighet
Faktorteori, trait
Ett problem med de klassiska perspektivens syn på personlighet var att de ofta var väldigt intresserade av att beskriva och förklara dess utveckling. Däremot var de inte lika intresserade av att beskriva själva personligheten på ett tydligt och överskådligt sätt. Ett sätt är alltså att se personlighet som ett resultat av en formerande process vilken går att kalla personlighet eller också ser vi personlighet som en dynamisk kanvas av olika komponenter utan att egentligen konstatera varifrån dessa kom. Detta är grundkonceptet i det som kallas traitteori, eller teori som utgår från karaktärsdrag. Detta sätt att se på personlighet utgår från att en personlighet innefattar en mängd olika karaktärsdrag och att det finns basala komponenter hos dessa som återfinns i alla eller i varje fall många individer. Dessa är gemensamma för dessa individer och går att mäta. Fördelen med detta är att det går att jämföra individer och beskriva på vilket sätt dessa är olika alternativt lika. Sådana uttalanden var inte möjliga utifrån tidigare teorier, det som var möjligt var istället att någorlunda subjektivt säga att individer var olika och förklara varför de var olika, men inte på vilket sätt.
Lösningen på dessa problem skulle alltså ligga i traitteori, och en av de tidigaste personerna att ge sig på en traitteoretisk beskrivning av personligheten var Gordon Allport som i sitt arbete kom att komma fram till 200 ord som beskrev mänsklig personlighet. En grundläggande idé och tanke var att dessa begrepp och ord som fanns i ordboken var essentiellt kodande i nervsystemet även om Allport inte visst att så var fallet. Han utgick vid tiden inte från några vetenskapliga upptäcker eller erfarenheter, men hans sätt att beskriva personlighet på skulle få ett mycket stort inflytande på framtida forskning.
En av hans efterföljare var Raymond Cattell som menade på att Allports 200 ord var alldeles för många för att på ett adekvat sätt kunna mäta och beskriva en personlighet på. Istället destillerade han ner Allports 200 karaktärsdrag till endast 16 som skulle beskriva en personlighet. Till skillnad från Allport pekade han på att personlighetsdrag fanns i olika nivåer, en tanke och idé som skulle få stort inflytande. Perosnlighetsdrag finns i primära och sekundära drag menade Cattell, där primära är sådana drag som människor runt omkring individen uppfattar. Sekundära fanns istället bakom de primära och var djupare personlighetsdrag som inte nödvändigtvis märktes på en individ om man inte känner personen på djupet eller genomför ett personlighetstest. De sekundära orsakar på så vis de primära vilket ger en hierarki i personligheten; en insikt som skulle spela stor roll för framtida och moderna mätmetoder av personlighet.
Lösningen på dessa problem skulle alltså ligga i traitteori, och en av de tidigaste personerna att ge sig på en traitteoretisk beskrivning av personligheten var Gordon Allport som i sitt arbete kom att komma fram till 200 ord som beskrev mänsklig personlighet. En grundläggande idé och tanke var att dessa begrepp och ord som fanns i ordboken var essentiellt kodande i nervsystemet även om Allport inte visst att så var fallet. Han utgick vid tiden inte från några vetenskapliga upptäcker eller erfarenheter, men hans sätt att beskriva personlighet på skulle få ett mycket stort inflytande på framtida forskning.
En av hans efterföljare var Raymond Cattell som menade på att Allports 200 ord var alldeles för många för att på ett adekvat sätt kunna mäta och beskriva en personlighet på. Istället destillerade han ner Allports 200 karaktärsdrag till endast 16 som skulle beskriva en personlighet. Till skillnad från Allport pekade han på att personlighetsdrag fanns i olika nivåer, en tanke och idé som skulle få stort inflytande. Perosnlighetsdrag finns i primära och sekundära drag menade Cattell, där primära är sådana drag som människor runt omkring individen uppfattar. Sekundära fanns istället bakom de primära och var djupare personlighetsdrag som inte nödvändigtvis märktes på en individ om man inte känner personen på djupet eller genomför ett personlighetstest. De sekundära orsakar på så vis de primära vilket ger en hierarki i personligheten; en insikt som skulle spela stor roll för framtida och moderna mätmetoder av personlighet.
Femtaktormodellen
Att man började se på personligheten utifrån ett hierarkiskt system med faktorer snarare än en stor samling ord eller en teori som förklarade orsaker till personligheten gjorde att man kunde börja jämföra personligheter sinsemellan. Det gick att på allvar se mätskillnader mellan olika personligheter och delvis förklara vad de bottnade i. Den idag vanligaste modellen för att mäta och beskriva personlighet på inom psykologisk forskning är den så kallade femfaktormodellen eftersom denna mäter personligheten över fem axlar. Ibland kallas just dessa för ”the big five”. Dessa fem karaktärsdrag mäts över en skala på vilken en individ placerar sig. Det är alltså hur en individs balans mellan de olika karaktärsdragen ser ut som blir beskrivningen av dennes personlighet. Karaktärsdragen med motpol är:
Personen som genomgår testet får svara på en serie frågor om sin personlighet och hur de tänker sig att de skulle bete sig i olika situationer och utifrån detta bestämmer testet var personen placerar sig på axlarna. Testet har flera fördelen att det har visat på replikerbarhet, det vill säga att man kan upprepa det och få samma (eller i alla fall ett snarlikt) resultat flera gånger. Detta innefattar också över tid vilket innebär att det över tid visar ungefär samma resultat, testet tycks alltså nära nog finna en kärna hos någons person som är stabil. Utöver detta har testet och visat sig mäta ärftliga personlighetsdrag eftersom man med framförallt beteendegenetisk metod kunnat konstatera att samtliga personlighetsdrag är ärftliga.
Personlighetsdrag som är kopplade till de fem faktorerna. Beroende på hur långt ut på kartan dessa är desto längre ut på axlarna hamnar personen. Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3811085/figure/DialoguesClinNeurosci-15-135-g001/
Kritik mot personlighetstest
Trots att personlighetstesten kommit långt sedan Sigmund Freuds utvecklingsteori så kvarstår en del kritik mot personlighetstester. Kritiken kan summeras i lite olika punkter men handlar allt som oftast om att man aldrig kan vara helt säker på att man faktiskt mäter en personlighet. Dessutom är det ju inte heller säkert och testen har svårt att ge en förutsägelse kring hur en person faktiskt agerar i olika situationer. Av den anledningen kan det vara problematiskt att använda sådana tester i exempelvis anställningsprocesser eftersom skillnader i testet inte nödvändigtvis ger någon effekt i verkligheten beroende på situationen personen befinner sig i. Sedan går det alltid att ställa frågan om det är lämpligt att summera en människa enligt en måttstock. Oavsett vad är det viktigt att man inte använder personlighetstest för att döma personer på förhand eller anta att testet säger något om varför personen är som den är. Det enda det säger är hur personen är och allt som oftast i förhållande till hur andra är.
Intelligens
De flesta av oss vill vara så smarta det bara går och har ibland testat att läsa böcker för att ”bli smarta” och vissa appar i våra telefoner menar att de ska göra ”oss smarta”. Ibland menar man att den klasskompis som kan mycket ”är så himla smart” eller att vi har ”en smart telefon”. Begreppet ”smart” tycks användas lite hur som helst utan precision eller mening egentligen. Däremot går det att undra vad det innebär att vara smart eller intelligent och vilken påverkan det har på oss?
Inom psykologin har man på samma sätt försökt att finna ett bra sätt att mäta någons intelligens på. Det vanligaste sättet och det kanske mest kända sättet att mäta intelligens är IQ, intelligenskvot. IQ är ett statistiskt sätt att avgöra var i en normalfördelningskurva en individ ligger. Personen ifråga får genomgå en serie tester som bland annat testar problemlösningsförmåga och logisk förmåga. Testet genererar sedan en siffra exempelvis 98, 110 eller 114. Det är viktigt att förstå att snittet alltid är 100, detta är ett fixat snitt vilket gör att det testet visar är hur en person presterar i förhållande till snittet.
Inom psykologin har man på samma sätt försökt att finna ett bra sätt att mäta någons intelligens på. Det vanligaste sättet och det kanske mest kända sättet att mäta intelligens är IQ, intelligenskvot. IQ är ett statistiskt sätt att avgöra var i en normalfördelningskurva en individ ligger. Personen ifråga får genomgå en serie tester som bland annat testar problemlösningsförmåga och logisk förmåga. Testet genererar sedan en siffra exempelvis 98, 110 eller 114. Det är viktigt att förstå att snittet alltid är 100, detta är ett fixat snitt vilket gör att det testet visar är hur en person presterar i förhållande till snittet.
Normalfördelningskurva. Wikimedia commons
Det är också intressant och viktigt att förstå att IQ-test mäter flera förmågor vilket innebär att personer med samma poäng kan ha lite olika profiler sinsemellan. Denna skillnad finns exempelvis mellan könen där kvinnor tenderar att ha en något bättre lingvistisk förmåga än män. Utifrån detta går det dock inte att säga något om en individ, det går alltså inte att säga att en kvinna är bättre på språk för att den är en kvinna, utan detta är snitt som man får fram genom att mäta på populationsnivå.
Intelligenstester har under lika lång tid som de existerat också varit utsatta för kritik. Om man ska kunna tala om att ett test mäter intelligens måste man först veta vad intelligens är, vilket man inte är enig om, och man måste också veta hur man ska mäta och att det test man använder faktiskt mäter intelligens. På dessa tre punkter råder inte konsensus. Det vanligaste sättet att försöka beskriva vad intelligens är genom att tala om generell intelligens även om exempelvis Howard Gardner försökt att föreslå att det finns olika former av intelligens. Kritiker av detta har istället menat att det är vanligt att en person med en viss intelligens och innehar en annan vilket gör det rimligare att ta om en generell intelligens istället.
Intelligenstester har under lika lång tid som de existerat också varit utsatta för kritik. Om man ska kunna tala om att ett test mäter intelligens måste man först veta vad intelligens är, vilket man inte är enig om, och man måste också veta hur man ska mäta och att det test man använder faktiskt mäter intelligens. På dessa tre punkter råder inte konsensus. Det vanligaste sättet att försöka beskriva vad intelligens är genom att tala om generell intelligens även om exempelvis Howard Gardner försökt att föreslå att det finns olika former av intelligens. Kritiker av detta har istället menat att det är vanligt att en person med en viss intelligens och innehar en annan vilket gör det rimligare att ta om en generell intelligens istället.
|
| ||||
Emotionell intelligens
Utöver the big five och IQ har man också ett mått på hur väl en människa kan förstå en annan människa vilket kallas emotionell intelligens, EQ. Studier har visat att personer med högt EQ har högre grad av välmående och presterar bättre på jobb som har med ledarskap och försäljning att göra. Även här är frågan om EQ är en egen aspekt och kvalitet av personlighet eller om den istället sammanfaller med annan intelligens eftersom det tycks finnas en stor grad av överlappning.
Arv eller miljö?
En av psykologins grundfrågor är hur vi blir som vi blir. Centralt för denna fråga är vilket som påverkar oss mest, arv eller miljö? Länge tänkte man att människa föddes enligt filosofen John Lockes sätt att se på det som ett blank papper på vilket personligheten sedan noggrant skissades på. I och med Charles Darwin så blev detta perspektivet utmanat även om det med framfarten av behavioristerna fortsatte att finnas en slags övervikt för miljöargumentet. När sedan det mänskliga genomet kartlades under 2000-talet fick den ärftliga sidan ytterligare vatten på sin kvarn. Idag är de allra flesta forskare överens om att personlighet präglas av både arv och miljö, även om olika perspektiv och fortare menar att det är olika mycket. Ett fält som revolutionerat frågan är beteendegenetiken i vilken man tittar på iv vilket utsträckning gener kan tillskrivas den variation som finns inom en population. I och med detta har man insett att det inte handlar om antingen arv eller miljö utan att arv och miljö samverkar. Detta innebär att individer inte bara påverkas av sina miljöer utan också påverkar dem, vi väljer miljöer som vi gillar på basis av ärftliga faktorer och förstärker dessa genom att välja stimulerande miljöer. Människor föds exempelvis med olika IQ, men frågan är om miljön inte har någon som helst påvekran. Det går att tänka att intellektuellt starka personer i högre grad väljer intellektuellt utmanande miljöer och därför också utvecklar dessa förmågor hos sig. Detta påminner om hur någon som har en medfödd förmån att springa snabbt på grund av rätt muskelfibrer, men som ändå måste ut och springa flera gånger i veckan för att utnyttja denna genetiska predisposition.
