Psykiatrihistoria
|
|
|
Psykiska sjukdomar
Ibland går livet upp och ibland går livet ner. Psykologin uppstod från början som ett sätta att förklara och bota människors psykiska sjukdomar i en tid då man allt som oftast inte kunde göra detta. I modern tid har vi fått allt mer sofistikerade förklaringsmodeller till varför vissa människor drabbas och inte andra vilket gjort att vi i högre grad än tidigare kan hjälp människor som av olika anledningar mår dåligt.
Under detta kapitlet kommer vi att utforska några psykiska sjukdomar, störningar och besvär och vad som ligger bakom dessa. Vi ska dessutom lära oss om hur dessa sjukdomar behandlas. Dessutom kommer vi att lära oss om hur de olika psykologiska perspektiven har sett på psykisk sjukdom och hur psykiskt sjukdom botas utifrån detta.
Under detta kapitlet kommer vi att utforska några psykiska sjukdomar, störningar och besvär och vad som ligger bakom dessa. Vi ska dessutom lära oss om hur dessa sjukdomar behandlas. Dessutom kommer vi att lära oss om hur de olika psykologiska perspektiven har sett på psykisk sjukdom och hur psykiskt sjukdom botas utifrån detta.
Vad är sjukt?
Synen på sjukdom och vad som är sjukt har varierat mycket under historiens lopp. Av den anledningen kan det vara bra att kort diskutera vad som menas med sjukdom eftersom alla de diagnoser som nedan kommer att tas upp inte räknas som sjukdomar utan som extremer av personlighet. Frågan blir då vad som är sjukt och vad som inte är sjukt. Fram till 1979 räknades exempelvis homosexualitet som en psykisk störning, vilket i skrivande stund ses som mycket märkligt eftersom det inte finns något sjukligt med homosexualitet. Utifrån detta kan man säga att det som är sjukt ofta setts på utifrån att det har varit avvikande ifrån norm och övriga samhället. I och med detta är det viktigt att inse att sådant som uppfattas som avvikande i en kontext inte behöver vara avvikande i en annan, vilket ju kan vara sant med exempelvis alkoholism eller ångestsyndrom. I en kontext där många dricker stora mängder alkohol uppfattas det inte som ett problem att dricka mycket (trots de många negativa hälsoeffekter av detta) eller i en krigszon är det inte avvikande att ha stor ångest eftersom detta kan förväntas.
Sjukdomsbegreppen kan man se utifrån lite olika aspekter. Det kan vara något som alltså är avvikande från normen, men vanligare är att man antingen ser sjukdomen som något som är skadligt och som med sjukdomskriterier väl kan definieras. Vissa personer har dock problem som inte alltid ryms inom en sjukdomsdiagnos och därför så talar man om ”psykiska besvär” som begrepp. I detta begrepps vägs alltså in att besvären kan vara till problem för individen själv och begreppet definieras därför inte nödvändigtvis på omgivningens villkor.
Sjukdomsbegreppen kan man se utifrån lite olika aspekter. Det kan vara något som alltså är avvikande från normen, men vanligare är att man antingen ser sjukdomen som något som är skadligt och som med sjukdomskriterier väl kan definieras. Vissa personer har dock problem som inte alltid ryms inom en sjukdomsdiagnos och därför så talar man om ”psykiska besvär” som begrepp. I detta begrepps vägs alltså in att besvären kan vara till problem för individen själv och begreppet definieras därför inte nödvändigtvis på omgivningens villkor.
Affektiva sjukdomar
Affektiv betyder känslosam och dessa sjukdomar har således med vårt känsloliv att göra. Affektiva störningar kan ha både med att vi är överdrivet glada, men är ofta förknippat med sjukdomar på grund av vilka människor känner sig nerstämda.
Depression
Att under korta stunder känna sig nere eller ledsen är en del av livet, men om man känner sig ledsen och nere under längre perioder så kan man ha drabbats av en depression. För att det ska räknas som en depression ska man ha känt sig nere i mer än två veckor och har haft symptom såsom orkeslöshet, trötthet, ångest, irritation, låg grad av initiativförmåga, koncentrationssvårigheter mm. Symptomen kan ha olika svåra uttryck beroende på hur svår depressionen är. Vid en lättare depression så kan personen fortsatt vara högfungerande men depressioner kan vara så svåra att personen har för låg initativförmåga för att ens kunna ta sig ur sängen.
Depressioner kan uppstå av många anledningar och kan utlösas av en svår händelse i livet. En del människor har återkommande depressioner under livet, dessa kan också vara SAD (seasonal affective disorder) som utlöses av att det under vinterhalvåret är få soltimmar under dygnet. Depressioner kan också utlösas av att hjärnan är utarbetad vid exempelvis utbrändhet och utmattningssyndrom.
Depression kan behandlas på olika sätt. Ibland kan det handla om att lägga om vanor i vardagen, träning och motion har exempelvis visat sig ha god effekt på depression. Ofta utgår man från skyddsfaktorer såsom vänner, anhöriga och dagliga verksamheter såsom skola eller arbete. Andra behandlingar kan handla om att man genomgår terapi hos en psykolog. Vid svårare depression kan man i kombination med detta även medicinera med antidepressiva mediciner eller i svåra fal behandla med elchocker (ECT). ECT har visat sig effektivt mot svåra depression och även förlossningsdepressioner men har bieffekten att minnet påverkas i olika omfattande grad.
Depressioner kan uppstå av många anledningar och kan utlösas av en svår händelse i livet. En del människor har återkommande depressioner under livet, dessa kan också vara SAD (seasonal affective disorder) som utlöses av att det under vinterhalvåret är få soltimmar under dygnet. Depressioner kan också utlösas av att hjärnan är utarbetad vid exempelvis utbrändhet och utmattningssyndrom.
Depression kan behandlas på olika sätt. Ibland kan det handla om att lägga om vanor i vardagen, träning och motion har exempelvis visat sig ha god effekt på depression. Ofta utgår man från skyddsfaktorer såsom vänner, anhöriga och dagliga verksamheter såsom skola eller arbete. Andra behandlingar kan handla om att man genomgår terapi hos en psykolog. Vid svårare depression kan man i kombination med detta även medicinera med antidepressiva mediciner eller i svåra fal behandla med elchocker (ECT). ECT har visat sig effektivt mot svåra depression och även förlossningsdepressioner men har bieffekten att minnet påverkas i olika omfattande grad.
Bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom innebär att en person i perioder är ömsom i ett maniskt tillstånd, ömsom i ett depressivt tillstånd. Ibland kan personen däremellan också fungera normalt. Det maniska tillståndet karaktäriseras av en starkt drivkraft och upprymdhet samt övertro på sin egen förmåga. Det depressiva tillståndet handlar om att personens energi och lust tagit slut, se tidigare kapitel om depression.
Bipolär sjukdom kommer i två varianter, typ 1 och typ 2. Typ 1 innebär en kraftigare form där manin är kraftfull och ibland även psykotisk samtidigt som depressionerna också är kraftigare. Vid typ 2 är dalarna och topparna inte lika kraftiga och därför kan sjukdomen vara svårare att upptäcka.
Bipolär sjukdom behandlas med i första hand terapi som går ut på att personen ska lära sig att förstå sjukdomen för att på så vis kunna förebygga den. I samband med detta kan även anhöriga och närstående behöva lära sig mer om sjukdomen för att på så vis kunna hjälp den sjuke. Utöver detta behandlas bipolär sjukdom effektivt med medicin.
Bipolär sjukdom kommer i två varianter, typ 1 och typ 2. Typ 1 innebär en kraftigare form där manin är kraftfull och ibland även psykotisk samtidigt som depressionerna också är kraftigare. Vid typ 2 är dalarna och topparna inte lika kraftiga och därför kan sjukdomen vara svårare att upptäcka.
Bipolär sjukdom behandlas med i första hand terapi som går ut på att personen ska lära sig att förstå sjukdomen för att på så vis kunna förebygga den. I samband med detta kan även anhöriga och närstående behöva lära sig mer om sjukdomen för att på så vis kunna hjälp den sjuke. Utöver detta behandlas bipolär sjukdom effektivt med medicin.
Ångestsjukdomar
Ångest är en stark form av oro som kan manifestera sig på flera sätt. Bland annat kan man uppleva att man får svårigheter med andning, tryck över bröstet, svettningar, yrsel, ökad puls eller att man blir darrig mm. Ångest kan upplevas olika och vara mycket jobbigt men är inte i sig självt farligt. Ångest har stora likheter med stress eftersom det är ungefär samma system i hjärnan som orsakar ångest som orsakar stress, ångest till skillnad från stress är ämnat att fungera förebyggande, det vill säga innan det stressiga kommer. Ångest är alltså en känsla som ska få oss att undvika något farligt.
Generellt ångestsyndrom (GAD)
Att ha ångest och oro ibland har de flesta, men att konstant ha ångest och oro (åtminstone de senaste sex månaderna) över flera olika saker kan innebära att man har generaliserat ångestsyndrom (GAD). GAD innebär inte nödvändigtvis att man oroar sig för samma sak så som vid en fobi eller att man har en specifik panikångest utan vad man får ångest av eller inför kan skifta och ibland kan den generaliserade ångesten uppträda inför mindre sannolika saker såsom att taket ska ramla in.
GAD behandlas vanligen med kognitiv beteendeterapi (KBT) där patienten får lära sig att förstå hur deras tankemönster, känslor och beteenden hänger samman. Genom att förstå detta kan man exempelvis lära sig hantera situationer som upplevs särskilt svåra eller som utöser ångest. Ångesten kan också behandlas med medicin, det vanligaste är att medicineringen sker i kombination med terapi.
GAD behandlas vanligen med kognitiv beteendeterapi (KBT) där patienten får lära sig att förstå hur deras tankemönster, känslor och beteenden hänger samman. Genom att förstå detta kan man exempelvis lära sig hantera situationer som upplevs särskilt svåra eller som utöser ångest. Ångesten kan också behandlas med medicin, det vanligaste är att medicineringen sker i kombination med terapi.
Panikångest
En del personer får i vissa sammanhang väldigt stark ångest där de ovan listade symptomen tar sig väldigt starka uttryck. Ångestattacken pågår ofta under kortare tid men kan vara väldigt intensiv och kan ge en känsla av att man håller på att dö. Panikattacker kan uppkomma enskilda gånger men i de fall man talar om paniksyndrom så uppkommer panikattacken flera gånger med jämna mellanrum.
Fobier
Ångest eller stark ångest inför något specifikt såsom att tala inför folk eller att flyga kan kallas för fobi, specifik fobi. Fobi kan karaktäriseras som en obefogad och överdriven rädsla för något specifikt och kallas av denna anledning även för specifik fobi. Fobi behandlas vanligen med KBT och i vissa fall med medicin.
Tvångssyndrom (OCD)
Tvångssyndrom eller tvångstankar innebär att en person har en stark känsla av att den måste kolla och kontrollera något, exempelvis att ytterdörren verkligen blev låst. Detta är en ganska normal tanke, men för personer med tvångssyndrom så kan detta gå till överdrift så att personen har svårt att lämna hemmet eftersom den upprepade gånger kontrollerar att dörren verkligen låstes. Att inte få kontrollera eller upprepa beteendet kan leda till en stark ångest som upprätthåller beteendet.
Post-traumatiskt stressyndrom (PTSD)
Har man varit med om något väldigt traumatiskt så kan händelser utlösa post-traumatisk stress. Detta innebär att händelsen på ofrivilligt sätt återupplevs i flashbacks tillsammans med svåra panikattacker. Till detta hör att sömnen ofta blir drabbad på grund av mardrömmar. Flashbacks kan bli utlöst av sådant som förknippas eller påminner om den svåra händelsen och kan då göra att personen undviker situationer som kan påminna om traumat. Det är oklart varför PTSD uppstår men det man har sett är att vissa personer tycks ha en medfödd sårbarhet som gör att just dessa personer får en utlöst PTSD.
Psykossjukdomar
Schizofreni
Schizofreni är den vanligaste psykossjukdomen. Psykos innebär att man är i ett tillstånd där man har svårt att skilja på verklighet och fantasi beroende på att man har vanföreställningar och hallucinationer. Känsligheten för psykos är ofta medfödd men kan utlösas av exempelvis droger eller stress.
Schizofreni innebär att man har återkommande skov av psykoser och sjukdomen uppkommer ofta i 20-årsåldern. Ibland talar man om positiva och negativa symptom där positiva symtom är att sjukdomen genom hallucination adderar sådant som andra inte ser eller hör. Med negativa symptom menas att man beröva vissa förmågor, exempelvis blir personer med schizofreni ofta förvirrade och glömska. Ibland talar man om att personer med schizofreni talar "ordsallad" vilket innebär att de talar osammanhängande och hoppar snabbt mellan ämnen.
Schizofreni behandlas med antipsykotiska mediciner och terapi. Ofta är det viktigt att personen har ett starkt socialt nätverk för att strukturera, se till att medicin tas och hålla koll på eventuella sjukdomsskov.
Schizofreni innebär att man har återkommande skov av psykoser och sjukdomen uppkommer ofta i 20-årsåldern. Ibland talar man om positiva och negativa symptom där positiva symtom är att sjukdomen genom hallucination adderar sådant som andra inte ser eller hör. Med negativa symptom menas att man beröva vissa förmågor, exempelvis blir personer med schizofreni ofta förvirrade och glömska. Ibland talar man om att personer med schizofreni talar "ordsallad" vilket innebär att de talar osammanhängande och hoppar snabbt mellan ämnen.
Schizofreni behandlas med antipsykotiska mediciner och terapi. Ofta är det viktigt att personen har ett starkt socialt nätverk för att strukturera, se till att medicin tas och hålla koll på eventuella sjukdomsskov.
Ätstörningar
Ätstörningar är sjukdomar där ångest ofta förekommer i samband med mat och vikt. Det kan då röra sig både om självsvält eller att man hetsäter.
Anorexia nervosa
Anorexia nervosa eller anorexi är en sjukdom där man har svårt med maten på så vis att man är orolig eller mycket orolig över att gå upp i vikt. Detta kan hänga samman med ett stort intresse för mat och vad man äter eller inte äter. Detta gör att sjukdomen ofta innebär att den drabbade har ett stort behov av kontroll över vad som äts och inte. Anorexi kan också hänga samman med en skev kroppsbild där den sjuke kan uppfatta sig själv som mycket större än vad den egentligen är. Omgivningen kan således reagera på att personen snabbt går ner i vikt men självuppfattningen hos personen är att den till och med skulle ha ökat i vikt. Vem som helst kan bli sjuk i anorexi men sjukdomen är vanligast hos flickor i tonåren. Varför sjukdomen uppstår är oklart men man har under senare år börjat finna genetisk sårbarhet.
Bulimia nervosa
Bulimi är en sjukdom i vilken den drabbade under korta tider äter stora mängder mat så kallad hetsätning och kräks upp detta. Ofta är det förknippat mycket mycket skuld, skam och äckel i samband vilket utlöser viljan att kräkas upp. Bulimi brukar vara svårare att upptäcka eftersom sjukdomen inte innebär att den drabbade går ner eller upp mycket i vikt.
Personlighetsstörningar
Personlighetsstörningar är inte nödvändigtvis sjukdomar per se utan är ibland bara extrema former av personlighetsdrag som finns i den övriga befolkningen. De kan dock vara svåra att leva med både för sin egen del och för personer i omgivningen.
Borderline personlighetsstörning
Borderline eller emotionellt instabilt personlighetssyndrom innefattar att personen har snabba humörsvängningar kopplade till andra människor, sin egen självbild eller egna känslor. Ofta är detta kopplat till en rädsla för att bli över givet vilket kan göra personen med borderline misstänksam och svartsjuk. Impulsivitet kan göra att personen och ägnar sig åt självskadebeteenden eller olika former av missbruk.
Psykopati
Psykopater är personer som saknar empatisk förmåga, de känner inte med andra människor. Däremot är psykopater ofta väldigt bra på att förstå andra människor, de är med andra ord mycket sympatiska. Psykopater är därför mycket charmiga och har lätt för att manipulera människor. Psykopati hänger också ofta ihop med stresstålighet vilket gör att de orkar hålla i sina mål under en längre period. Lite förenklat kan man säga att psykopater är personer med en mycket känslig gaspedal men med en trög broms.
