Högmedeltiden hade präglats av en positiv demografisk, teknologisk och kulturell utveckling och 1200-talet blev något av en höjdpunkt under medeltiden. Detta skulle emellertid att komma att ta tvärstopp i mitten på 1300-talet när digerdöden kom att härja i Europa.
Digerdöden
Digerdöden gjorde sitt intåg via handelsfartyg på Sicilien år 1347 och den spred sig snabbt över de södra delarna av Europa. Året därpå härjades Mellaneuropa, Frankrike och 1349 plågades England av smittan. Skandinavien härjas mellan åren 1350-1351. Digerdöden stor för en enorm andel döda och det skulle ta många hundra år innan den europeiska befolkningen hade återhämtat sig till samma antal som innan pesten. Någonstans mellan en tredjedel till hälften av alla invånare uppskattas ha dött. Ändå finns det områden i Norge, Tyskland och Frankrike i vilka vissa byar helt dött ut och i vissa italienska städer kan uppemot 70% av invånarna ha dött. Vissa områden blev helt enkelt mycket hård ansatta av smittan.
Konsekvenser
Digerdöden kom att bli ett starkt brott i de tidigare utvecklingslinjerna som kommit att stabiliseras under medeltiden och dess konsekvenser på det europeiska samhället blev stora. Inte minst ekonomiska då de höga dödstalen innebar en brist på människor som arbetade, varför lönerna steg markant efteråt. Samtidigt minskade efterfrågan på mat eftersom det nu inte fanns lika många munnar att mätta. Den stora förloraren på detta blev frälset, som å ena sidan behövde betala ut högre löner samtidigt som de inte fick lika mycket betalt för den säd eller vad det var som såldes. Vinnarna blev de som tidigare varit trälar eller fattiga bönder som kunde ta tillfället i akt och förhandla sig till betydligt bättre villkor. Digerdöden bidrog på så vis direkt till att träldomen som system kom att försvinna under medeltiden, för att endast bli kvar på några få platser.
Kyrkan och makten
Under den senare delen av kom kyrkan och påvens politiska makt att minska, från att ha varit Europas absolut största politiska makt. En anledning till att kyrkans makt kom att minska var att påvens inflytande på politiken efter korstågen hade kommit att bli allt mer ifrågasatt. Inte minst i Frankrike där Filip IV hävdat rätten att beskatta även prästerskapet något kyrkan var starkt emot. Denna konflikt ledde till att Filip IV orkestrerade ett val i vilket en ny påve röstades fram som satt i den franska staden Avignon. 1377 kom påven att återvända till Rom men konflikten om hur och vem som tillsatte påven bestod. Mellan 1378 och 1417 rådde det som kommit att kallas den stora schismen där olika länder såsom Franrike med allierade stöttade påven i Avignon emedan England som var fiende till Franrike stöttade den i Rom. Schismen kom således att dela Europa ända tills situationen löstes under kyrkomötet i Konstanz 1417 under vilket en påve alla stöttade kunde väljas fram.
Den stora schismen utarmade kyrkans politiska och religiösa prestige och makt. Detta skulle bana vägen för 1500-talets protestantiska reformation.
Den stora schismen utarmade kyrkans politiska och religiösa prestige och makt. Detta skulle bana vägen för 1500-talets protestantiska reformation.
Utvecklingslinjer i Europas kungadömen
Hundraårskriget
Sedan den normaniska invasionen av de brittiska öarna 1066 hade Frankrikes och Englands adel varit sammanvävd genom släktskap. Under stora delar av medeltiden var heller inte de båda kungadömena fördelade så som vi tänker på länderna idag. Det som var England höll exempelvis territorium i norra delarna av dagens Franrike såväl som de sydöstra. Samtidigt kunde bägge kungarna göra anspråk på samma område. Detta var sant om området Gascogne i sydvästra Frankrike som hölls av den engelska kungen då han var hertig i regionen. Han lydde således under den franske kungen i detta område. 1337 kom emellertid Gascogne att övertas av den franske kungen Filip VI varpå kriget utlöstes.
Hundraårskriget skulle inte hålla på konsekvent i 100 år, utan snarare vara en serie stridigheter och militära kampanjer som varade över 100 år.
Till en början skulle kriget var en smärre katastrof för Frankrike som förlorade de två större slagen vid Crecy och Agincourt. En anledning som framhålls till den engelska överlägsenheten har varit de brittiska långbågarna som kunde skjutas på ett mycket långt avstånd och som hade en förödande effekt till och med på de tungt bepansrade franska riddarna. 1415 hade den engelske kungen lyckats skaffa sig kontroll över de norra delarna av Frankrike. Det var då som den franska bondflickan Jeanne d´Arc enligt utsago ska ha hört Gud tala till henne och sagt att hon ska leda de franska soldaterna till seger. Hennes övertygelse gjorde också den franske kungen övertygad och hon tillsammans med den inspirerade franska armén lyckades vinna en stor seger vid slaget vid Orleans. Jeanne d´Arc kom emellertid att tillfångatas av engelskmännen som 1430 brände henne på bål för kätteri. De franska framgångarna var emellertid stora och ledde fram till att kriget tog slut 1453. En annan viktig orsak till de nya franska framgångarna var att skjutvapen hade gjort entre i den europeiska krigföringen.
Hundraårskriget skulle inte hålla på konsekvent i 100 år, utan snarare vara en serie stridigheter och militära kampanjer som varade över 100 år.
Till en början skulle kriget var en smärre katastrof för Frankrike som förlorade de två större slagen vid Crecy och Agincourt. En anledning som framhålls till den engelska överlägsenheten har varit de brittiska långbågarna som kunde skjutas på ett mycket långt avstånd och som hade en förödande effekt till och med på de tungt bepansrade franska riddarna. 1415 hade den engelske kungen lyckats skaffa sig kontroll över de norra delarna av Frankrike. Det var då som den franska bondflickan Jeanne d´Arc enligt utsago ska ha hört Gud tala till henne och sagt att hon ska leda de franska soldaterna till seger. Hennes övertygelse gjorde också den franske kungen övertygad och hon tillsammans med den inspirerade franska armén lyckades vinna en stor seger vid slaget vid Orleans. Jeanne d´Arc kom emellertid att tillfångatas av engelskmännen som 1430 brände henne på bål för kätteri. De franska framgångarna var emellertid stora och ledde fram till att kriget tog slut 1453. En annan viktig orsak till de nya franska framgångarna var att skjutvapen hade gjort entre i den europeiska krigföringen.
