Den vetenskapliga revolutionen gav sig i kast med att beskriva och förklara omvärlden i syfte att förstå den. Upplysningens idéer skulle delvis spegla detta, men ställa andra sorters frågor såsom vilken roll människan har, är människan god, är människan förnuftig, hur ska samhället styra, vilka rättigheter har människan osv? Upplysningen är en serie idéströmningar inom olika fält som både försöker beskriva samhället och förändra det, och upplysningen är av den anledningen intimt förknippat med den amerikanska och franska revolutionen eftersom en stor del av den varit en kritik av kyrkan och kungamakten.

FILOSOFERNAS TANKAR

Upplysningen drevs till ganska stor del av enskilda människors tankar och reflektioner. Att upplysningen kunde ske när den skedde berodde emellertid på de förutsättningar som uppkommit under 1700-talet. Bland annat var människor under 1700-talet förhållandevis läskunniga, vilket gjorde att det som de kom över kunde de faktiskt läsa. Kanske lika viktigt var det att priset för att trycka text i bokform eller tidningar sjönk kraftigt under slutet av 1600-talet och i synnerhet 1700-talet. Detta medförde att allt fler av den rikare medelklassen kunde trycka upp och sprida sina idéer - som också blir lästa. Detta gav också upphov till en stor mängd tidningar som också kunde ges ut på daglig basis. Detta medförde att människors värld minskade i storlek. 
I England var det vanligt att offentliga diskussioner skedde i så kallade kaffehus, och runt om i Europa fanns så kallade salonger som var vackra, stora rum i centrala hus runt om i Europas städer i vilka intellektuella samlades för att debattera och utbyta idéer.

​John Locke

En av de mest inflytelserika är John Locke. Locke argumenterade för att alla människor föds tabula rasa alltså som blanka papper. Detta blev mycket problematiskt och utmanande för adeln och prästerna, vars makt just byggde på att de var särskilda. Om nu alla var lika - varför skulle då adeln ha särskilda privilegier och rättigheter. Utifrån detta argumenterade Locke också för naturrätt det vill säga att alla människor är födda med en uppsättning fri och rättigheter som är lika för alla. Locke var inte först med detta, men satte det på agendan under upplysningen.

​Jean-Jacques Rousseau

Rousseau är även han en av de mest kända upplysningsfilosoferna. Han har mest gjort sig känd för det han skrivit om samhället och utbildning. Rousseau etablerade 1762 konceptet socialt kontrakt vilket innebar att människor i ett samhälle skriver under ett underförstått avtal när de bor i ett samhället och att alla då måste rätta sig efter detta. Samhället skulle således styras av den generella viljan, vilket också innebar att individer som inte höll med om vad det sociala kontraktet sa, ändå skulle behöva rätta sig efter det. På så vis skulle man få ett mer stabilt samhälle som inte skulle slitas sönder av inre stridigheter.

​Montesquieu

Montesquieus stora bidrag till upplysningen har med hans syn på hur staten ska styras. Han menade att den högsta formen av stat var republiken och att denna ska eftersträva att fördela makten. Detta kom att kallas för maktfördelningsläran och bestod i att makten skulle delas mellan den lagstiftande, verkställande och dömande makten. Detta skulle innebära att ingen person eller institution skulle kunna få för mycket makt på samma gång utan att dessa tre skulle ha en maktbalans gentemot varandra.

​Voltaire

Under upplysningen kom även kritik av kyrkan och organiserad religion att bli allt vanligare. Den mest kända kritikern av kristendomen var Voltaire, eller Francois-Marie Aouret som han egentligen hette. Voltaire slog vakt om rätten till yttrandefrihet och använde denna för att kritesera den religiösa makten. Voltaire förordade också religiös tolerans och var emot den kamp som fanns mellan hugenotter och katoliker i Frankrike efter reformationen.

​Cesare Beccaria

Före upplysningen tillämpades både dödsstraff och tortyr. En som påverkade detta var Beccaria som menade att straff ska vara fria från grymhet.

​Denis Diderot

Diderot arbetade som författare och är mest känd för den encyklopedi i 28 volymer som han kom att författa, vilket hade som syfte att förändra hur vanligt folk tänker. Inte bara innehöll den faktiskt kunskap utan användes också för att sprida upplysningens idéer.

​Adam Smith

Under hela den tidigmoderna perioden hade kungen haft en stor påverkan på ekonomin genom tullar och skatter och det som är känt som merkantilism växte fram under 1500-1700-talen. Smith argumenterade för och kanske allra främst i sitt verk The wealth of nations från 1776 för att staten inte skulle intervenera i ekonomiska frågor utan lämna den ifred. Smith såg på ekonomin som ett eget system som gick att förstå och att den skulle sköta sig självt. Detta påminner om en mer modern syn och Smith har ibland kallats för ”kapitalismens fader”.

​Mary Wollenstonecraft

I århundraden hade filosofer och intellektuella argumenterat för kvinnans underlägsenhet gentemot mannen. Under upplysningen började man ifrågasätta gamla maktstrukturer, men förhållandevis få förändringar kom till gagn för kvinnor som grupp. Exempelvis fick inte kvinnor rösträtt efter den amerikanska revolutionen och frihetskriget och inte heller i Frankrike fick kvinnor rösträtt under den franska revolutionen. En som använde upplysningens tankar och idéer för att förespråka samma rättigheter för kvinnor var Mary Wollenstonecraft. Hon menade att på samma sätt som det var fel av kungarna att härska över folket var det fel av män att härska över kvinnor på samma sätt. Hon betonade också vikten av god utbildning, också för flickor. Om människan ska kunna resonera måste hon ha kunskap.

UPPLYSNINGEN OCH KONSTEN

Musik

1700-talets Europa komponerades flera av de mest betydelsefulla musikaliska verken av några av de mest kända kompositörerna än till denna dag. Johann Sebastian Bach 1685-1750 levde i Tyskland och gjorde sig sig känd för sitt verk Mass in B minor . Bach begravdes i Leipzig där han var verksam under sitt yrkesliv. Georg Friedrich Händel 1685-1759 var en annan tysk som emellertid kom att bosätta sig i England och bli engelsk medborgare. Händel tillsammans med Bach kan sägas vara de som lade grunden för den så kallade barocken, barockmusiken som var den stil av klassisk musik som vi generellt sett förknippar med denna period. Händel är mest känd för sitt verk Messias. Efter Händel och Bach följde ytterligare flera stora kompositörer, främst Joseph Haydn 1732-1809 och kanske mest känd av alla Wolfgang Amadeus Mozart 1756-1791 som ofta brukar anses vara en av de absolut mest inflytelserika kompositörerna till denna dag.

Konst

Under 1500-talet och 1600-talet byggdes massvis av stora slott av de stora kungarna och kejsarna runt om i Europa. Kanske mest prominent var den franske kungen Ludvig XIVs slott i Versailles utanför Paris. Dessa slott byggdes vanligen i den konststil kallad barock och det var också denna stil som hade dominerat konsten och arkitekturen. Barocken kom ursprungligen från Italien och karaktäriseras av det storslagna och skulle utstråla makt och rikedom.
Under 1730-talet kom en annan stil från Frankrike som kom att kallas rokoko vilken fick stor spridning i Europa. Till skillnad från barocken var den charmigare, elegantare och delikatare.

Litteratur

Under upplysningen exploderade den totala mängden litteratur och det blev allt vanligare med noveller. En annan trend som kom var att skriva dagbok, varför vi också vet mycket mer om vanliga människors tankar och liv. Det som kom att karaktärisera upplysningens litteratur på det stora hela var emellertid att den gick ifrån tidigare tradition av att berätta storslagna historier med övernaturliga inslag till att berätta realistiska, vardagliga historier med fokus på sociala teman.

I UPPLYSNINGENS FARVATTEN

Upplysningen fick stora konsekvenser för den europeiska kulturen och samhället och den är kanske mest känd för att ha influerat och orsakat den amerikanska och franska revolutionen. Upplysningen kom emellertid att förändra flera europeiska monarkier även på andra sätt, utan våld.

Upplyst absolutism

Före upplysningen rådde i många länder en en absolutism, det vill säga att monarken hade all och fullständig makt. Detta var sant i länder såsom Sverige, Ryssland och Frankrike. Under upplysningen kom emellertid några länder och monarker att försöka sammanföra upplysningens värden med absolutismens. Detta har av historiker kallats upplyst absolutism. Upplysningen skulle på så vis användas för att monarkerna skulle kunna behålla makten.

Preussen​

Under 1700-talet hade Fredrik II, också känd som Fredrik den Store, under sjuårskriget 1756–1763 lyckats etablera Preussen som en av Centraleuropas stormakter. Hans far Fredrik William I hade spenderat stora resurser i att bygga upp den Preussiska armén till att vara en av de största i Europa. Fredrik II var en av Europas mest välutbildade monarker och var väl bekant med upplysningens ideal och idéer. Bland annat hade han kontakt med Voltaire och lät honom bo på slottet i flera år. Han skrev också en bok som hette Anti-Machiavelli i vilken han ställde sig mot synsättet att härskaren ska göra vad som helst som krävs för att behålla makten, istället såg han sig själv som statens förste tjänare. 
Fredrik II genomförde flera reformer i enlighet med upplysningens idéer, han lät avskaffa tortyr, utökade tryck och yttrandefriheten, förbättrade administrationen så att även andra än adelsmän kunde inneha ämbeten, förbättrade ekonomin och introducerade potatisen.

Österrike

Österrike hade även det blivit ett av Europas mäktigaste imperier och bestod av många nationaliteter, kulturer, språk och religioner. 1740 tillträdde kejsarinna Maria Theresa efter att hennes far Karl XI avlidit. Hon tillhör ätten Habsburg och är den enda Habsburgska kvinna som innehaft tronen under de 650 år som ätten innehaft kronan någonstans i Europa. Hennes arbete gick till stor del ut på att centralisera och stärka staten. Periodvis samregerade hon med sin man och senare med sin son Joseph II som skulle komma att efterträda henne vid sin död. Joseph II var avsevärt mycket mer radikal i sitt anammande av upplysningsidéer. Detta innebar att han på kort till kom att genomföra stora administrativa reformer, förbättra religionsfriheten och försöka avskaffa livegenskapen. Hans radikalism kom emellertid att göra att Joseph IIs relation med adeln inte var speciellt god och många av hans reformer togs tillbaka efter hans död.

Ryssland

Katarina II eller Katarina den Stora regerade i Rysslans mellan 1762-1796 och var också hon influerad av upplysningens ideal och idéer. Hon korresponderade med Diderot i Frankrike med vilken hon skissade på olika reformer, flera som aldrig genomfördes på grund av att tsarinnan. Bland annat en helt omskriven lagtext. Hon genomförde också förbättringar för andra religioner än den ortodoxa kristendomen, även om de inte var jämställda. Hennes stora bidrag till bibliotek, utbildning och kultur. Katarina II behövde hålla sig på god fot med adeln, vilken delvis kanske förklarar att hon aldrig lyckades genomföra större reformer.