Tänk dig att du står och väntar på bussen en morgon för att ta dig till jobbet eller skolan. Det är ganska mycket människor runt omkring dig. Sannolikt har du redan när du kommit till busshållplatsen scannat av och kollat hur och var de andra står, och sedan ställt dig på precis lagom avstånd för att inte stå för nära eller för långt borta. Kanske ser du ett kompisgäng som är likadant klädda och har samma märke på sin telefon. De låter mycket och när du ska gå på bussen aktar du dig för att inte komma vägen för kompisgänget. Väl på bussen sätter du dig själv på ett säte och så snart någon kliver på som kanske sätter sig bredvid dig tittar du ut eller ner i marken i förhoppningen att personen ska välja en annan plats. Så kommer en person som du vet går på samma skola och sätter sig bredvid och du andas ut lite eftersom du vet vem personen är. Hur kommer det sig att så många kan känna igen sig i sådana känslor? Varför uppstår dem och vad säger dem om vad det är att vara människa?
En stor del av den socialpsykologiska forskningen uppstod efter andra världskriget då man försökte förstå de fasansfulla händelserna som föregick kriget men också hur man kunde förmå människor att begå fruktansvärda och avskyvärda handlingar i de tyska förintelselägren. Detta gör att flera av de experiment och fynd som socialpsykologin gjort är färgade av detta. För att ta ett exempel som inte har med andra världskriget att göra så kommer vi kort ta en titt på ett annat experiment.
En stor del av den socialpsykologiska forskningen uppstod efter andra världskriget då man försökte förstå de fasansfulla händelserna som föregick kriget men också hur man kunde förmå människor att begå fruktansvärda och avskyvärda handlingar i de tyska förintelselägren. Detta gör att flera av de experiment och fynd som socialpsykologin gjort är färgade av detta. För att ta ett exempel som inte har med andra världskriget att göra så kommer vi kort ta en titt på ett annat experiment.
Rosenthaleffekten och Pygmalioneffekten
I 1960-talets Kalifornien gjorde forskaren Robert Rosenthal ett experiment där han slumpmässigt delade in en grupp elever i två olika grupper. Elevernas lärare fick sedan veta att den ena gruppen var stört omöjlig att lära ut till, de hade mycket svårt för sig. Den andra gruppen var helt annorlunda, studiemotiverad, intresserad och högpresterande. När grupperna sedan kom att examineras visade det sig att den grupp som hade fått en negativ beskrivning också presterade sämre än den grupp som läraren hade fått höra positiva saker om, detta trots att grupperna inte skiljde sig åt när det kom till förkunskaper, IQ eller socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Fyndet kom att kallas Rosenthaleffekten eller pygmalioneffekten och visar att hur vi beter oss och vilka vi är inte enbart beror på vad vi lärt oss att vi ska göra, vilka vi är eller hur väl vår hjärna fungerar. Det tycks alltså finnas någon i den sociala miljön som påverkar oss på djupet.
Individen
Detta kan ske i unga år genom olika sorters lekar, såsom ”mamma, pappa, barn” i vilket sociala roller testas och socialiseras in. Detta gäller ju både hur män och kvinnor förväntas vara men också vad det innebär att vara ”mamma” eller ”pappa”. Samma sak gäller för hur man ska bete sig när man gör mål på fotbollsträningen, detta socialiseras också in.
Socialt samspel utgår alltid från en individ eftersom alla personer är individer, något som kan tyckas självklart. Vad är det då med grupper och sociala miljöer som påverkar oss som individer? Till exempel bär en individ på attityder och normer som vi inte alltid är medvetna om. En attityd är en allmänt hållning till något och går att dela upp i tre delar:
Om vi tar en person som röker så kan denna veta om att rökning är farligt (kognitiv komponent), tycka att det är äckligt men härligt att röka (affektiv komponent) och därför röka (beteendemässig komponent). En attityd kan alltså vara lite splittrad, eller så kan den vara koherent.
Normer är också något som påverkar individers och gruppers sätt att vara, och kan beskrivas som oskrivna regler över hur man ska bete sig, tycka och ibland känna inför olika saker. Det är exempelvis en norm att stå i kö till kassan i matbutiken och att bryta mot denna norm kan ge konsekvenser. Dessa kallas för sanktioner och kan vara positiva och negativa. I fallet med köandet i butiken så får vi vanligen negativa sanktioner i form av att människor tittar konstigt på oss, pratar inte med oss eller kanske till och med säger ifrån.
Normer lärs vanligen in i unga år och sådant som lärs in genom att man umgås i sociala grupper brukar sägas socialiseras in. Socialisation sker både omedvetet och medvetet och är den process med vilket vi lär oss hur vi ska bete oss i olika sammanhang och viss mån hur vi ska vara eftersom socialisationsteori också beskriver att sådant som könsroller och övriga roller är sådant som lärs in.
Socialt samspel utgår alltid från en individ eftersom alla personer är individer, något som kan tyckas självklart. Vad är det då med grupper och sociala miljöer som påverkar oss som individer? Till exempel bär en individ på attityder och normer som vi inte alltid är medvetna om. En attityd är en allmänt hållning till något och går att dela upp i tre delar:
- Kognitiv komponent: den tankemässiga inställningen till något.
- Affektiv komponent: den känslomässiga inställning till något
- Beteendemässig komponent: hur personen agerar mot något.
Om vi tar en person som röker så kan denna veta om att rökning är farligt (kognitiv komponent), tycka att det är äckligt men härligt att röka (affektiv komponent) och därför röka (beteendemässig komponent). En attityd kan alltså vara lite splittrad, eller så kan den vara koherent.
Normer är också något som påverkar individers och gruppers sätt att vara, och kan beskrivas som oskrivna regler över hur man ska bete sig, tycka och ibland känna inför olika saker. Det är exempelvis en norm att stå i kö till kassan i matbutiken och att bryta mot denna norm kan ge konsekvenser. Dessa kallas för sanktioner och kan vara positiva och negativa. I fallet med köandet i butiken så får vi vanligen negativa sanktioner i form av att människor tittar konstigt på oss, pratar inte med oss eller kanske till och med säger ifrån.
Normer lärs vanligen in i unga år och sådant som lärs in genom att man umgås i sociala grupper brukar sägas socialiseras in. Socialisation sker både omedvetet och medvetet och är den process med vilket vi lär oss hur vi ska bete oss i olika sammanhang och viss mån hur vi ska vara eftersom socialisationsteori också beskriver att sådant som könsroller och övriga roller är sådant som lärs in.
Konformitet och medgörlighet
|
För att socialisation ska ske så krävs det att individen är beredd att anpassa sig till det sociala sammanhang som denne befinner sig i, något som sker framförallt med två processer nämligen medgörlighet och konformitet.
Ett klassisk experiment på medgörlighet utfördes av psykologen Stanley Milgram. Medgörlighet kan definieras som att någon ändrar sitt beteende på någon annans uppmaning. Milgram ville i sviterna av andra världskriget ta reda på hur det kom sig att vakterna i förintelselägren gick med på det som de gjorde och om det beroende på om tyskarna var mer medgörliga än andra. Han kom att utforma ett experiment som inbegrep att testpersonen fick delta tillsammans med två skådespelare. Testpersonen kände inte till att de andra var skådespelare. Testpersonen fick rollen av lärare och skulle ställa en serie frågor till en elev (skådespelare) och om eleven svarade fel på frågan så skulle läraren ge eleven en elektrisk stöt (Milgram hade angett att experimentet skulle testa behavioristiska inlärningsmetoder) och för varje gång eleven svarade fel skulle läraren höja strömstyrkan. Denna gick från en mindre stöt upp till dödlig dos, vilket eleven också fick veta. Eleven och läraren satt inte i samma rum, men dörren stod öppen i båda rummet så de kunde höra varandra. I rummet fanns också en forskare vars enda uppgift var att uppmana läraren att fortsätta med experimentet. Det visade sig att 65% av deltagarna i Milgrams experiment fortsatte dela ut stötar upp till maxgränsen och samtliga fortsatte upp till en skadlig dos. Resultatet chockade Milgram, de flesta i hans studie var så medgörliga att de var beredda att skada en annan människa enbart på grund av forskarens auktoritet. Ett annat känt experiment utfört av forskaren Solomon Asch handlar om konformitet. Konformitet innebär att någon anpassar sig för att vara andra till lags eller för att passa in i en situation. Detta sker alltså till skillnad från medgörlighet inte på grund av att någon uppmanar någon annan utan att personen anpassar sig på grund av uppfattade förväntningar. Det Asch gjorde var att han satte ett antal personer runt ett bord. Dessa fick sedan titta på ett kort liksom det som syns på bilden till vänster, och de skulle sen ange vilken av de tre linjerna som var längst. Alla utom en av personerna i rummet var skådespelare, utom den siste personen som var själva testobjektet. Person efter person uttalade starkt och självsäkert att den längsta linjen var C (rätt svar är ju naturligtvis B), det intressanta var vad den siste personen skulle svara. Det visade sig att över 12 försök så svarade 75% av deltagarna åtminstone fel en gång, 25% anpassade inte sitt svar. Det visade sig att dessa fel var helt medvetna och att personerna medvetet svarat fel för att deras svar skulle överensstämma med den övriga gruppens. I kontrollgruppen i vilken deltagarna inte utsattes för grupptrycket svarade deltagarna istället rätt till 99%. Experimentet visar hur långt vi är beredda att gå för att passa in i gruppen. |
|
Vidare forskning har studerat vilka faktorer som gör att vi tenderar att anpassa oss efter normer. Man har då lyckats identifiera några nyckelfaktorer:
- Gruppens storlek, ju större desto större är sannolikheten att en person påverkas.
- Hur viktig gruppen är för oss, i en grupp som vi vill vara med i är det viktigare för oss att vi gör ”rätt”.
- När man inte har någon nära allierad/vän i gruppen.
- Om gruppens kultur är kollektivistisk, dvs att den betonar att medlemmarna ska vara lika varandra.
- Om vi inte har information tillgänglig eller andra vet mer än vad vi gör.
Olika sorters auktoritet
Som vi tidigare sett har auktoritet en stor inverkan på människors beteende. Det kan vara värt att nämna att auktoritet kan uppstå på lite olika sätt. Ibland talar man om en formell auktoritet vilket exempelvis en polis eller din chef har, dennes auktoritet finns formellt eftersom det finns lagar och avtal som säger detta. Auktoriteten kan också vara informell vilket innebär att det kan uppstå ledare med auktoritet spontant i situationer utan att någon bestämt att det ska vara så. Ibland pratar man om informationsauktoritet vilket innebär att någon blir en auktoritet om denne har mer information tillgänglig än dig. Om du exempelvis kommer till en ny stad och undrar vilken den bästa restaurangen är så kommer du sannolikt att gå på något av de personer en boende i staden säger eftersom denne kan mer än du. Detta gäller även om denne är en total främling för dig.
Auktoritet kan också uppstå om en person uttrycker sådant som du och andra redan håller med om eller om personen kort sagt är omtyckt av en grupp. Det är värt att poängtera att all auktoritet inte är likvärdig och att vissa former är mer instabila än andra mycket beroende på sin kontext. Någon som får en viss auktoritet i en krissituation får inte nödvändigtvis densamma när krisen väl blåst över.
Auktoritet kan också uppstå om en person uttrycker sådant som du och andra redan håller med om eller om personen kort sagt är omtyckt av en grupp. Det är värt att poängtera att all auktoritet inte är likvärdig och att vissa former är mer instabila än andra mycket beroende på sin kontext. Någon som får en viss auktoritet i en krissituation får inte nödvändigtvis densamma när krisen väl blåst över.
Socialt tänkande
Inom kognitionspyskologin talar man om att hjärnan bearbetar världen runtom oss med hjälp av kognitiva scheman. Begreppet har av socialpsykologer lånats in och omvandlats till sociala scheman och handlar om hur vi också använder kognitiva scheman för att beskriva sociala miljöer. Dessa sociala scheman är ofta insocialiserade, du har exempelvis lärt dig av din miljö och personerna i den hur en person som lyssnar på punkrock ser ut, hur en person som jobbar på bank klär sig eller vilket humör en mäklare har. Allt detta fungerar enligt sociala scheman vilket är ett sätt för oss att snabbt sätta andra människor i ett sammanhang, bedöma om vi gillar dem och om de är som oss. Ibland kategoriserar vi andra enligt denna mall, utan att egentligen veta hur väl en person passar in. Detta kallas då stereotyp och det kan till och med bli en fråga om fördomar. Fördomar har ofta flera saker kopplat till sig i sitt schema, exempelvis att punkrockaren också är arg eller kriminell. Dessa innebär inte enbart att vi har förutfattade meningar om punkrockaren utan också att vi har lättare att uppfatta och tolka punkrockarens handlingar och sätt att vara utifrån fördomarna. Vi kommer alltså sannolikt att uppleva dennes handlingar som mer våldsamma än en annan person som gör likadant enbart på grund av våra fördomar.
Precis som när det kom till kognitiva scheman så kan sociala scheman och socialt tänkande ibland slå fel så att våra bedömningar om andra blir skeva. Nedan följer några sådana kända effekter som påverkar våra sociala relationer. Märk väl att vår kognitiva förmåga alltså påverkar vår förmåga att snabbt förstå andra människor och deras motiv.
Precis som när det kom till kognitiva scheman så kan sociala scheman och socialt tänkande ibland slå fel så att våra bedömningar om andra blir skeva. Nedan följer några sådana kända effekter som påverkar våra sociala relationer. Märk väl att vår kognitiva förmåga alltså påverkar vår förmåga att snabbt förstå andra människor och deras motiv.
- Haloeffekten: Haloeffekten innebär att vi låter en egenskap hos någon färga hur vi uppfattar andra egenskaper. Exempelvis har man visat att personer som bär kostym uppfattas som mer kompetenta och kunniga än någon utan kostym, även om de säger samma sak. Detta har med att vi låter kostymen påverka hur vi uppfattar andra egenskaper hos personen.
- Grundläggande attributionsfel: Innebär att vi uppfattar att när något händer andra människor så beror det på dem själva emedan när samma sak händer oss uppfattar vi snarare att det berodde på yttre omständigheter snarare än oss själva.
- Kategorisering/labeling: Genom att sätta en etikett på oss själva och eller andra så kan vi också kategorisera dessa utifrån detta. Exempelvis så kanske vi beskriver någon utifrån vilket fotbollslag denne hejar på och tolkar utifrån detta personen värde, handlingar och dylikt.
- Aktör-åskådarbias: När vi bedömer våra egna handlingar och vårt eget agerande tenderar våra förklaringar till varför det blir som det blir att handla om externa orsaker, världen tycks så att säga ”drabba oss” på så vis att vi är offer för våra omständigheter. Det har visat sig att när vi bedömer andra så tenderar vi istället att uppfatta att deras situation har med inre faktorer att göra snarare än yttre.
Gruppen
Individer påverkas av varandra och av grupper. Men det finns också många saker som gör att grupper fungerar olika bra och på olika sätt. Exempelvis har du säkert suttit i olika former av grupparbeten i skolan eller i ditt arbete, vissa av dessa grupper har fungerat riktigt bra och ni har varit mycket effektiva tillsammans. Andra grupper har istället fungerat uruselt och ni har inte fått något gjort. Detta beror på något som kallas för gruppmekanismer, för precis som det finns vissa mekanismer såsom konformitet som får individer att fungera på vissa sätt, så finns det mekanismer som får grupper att fungera på andra.
Ett begrepp som kan vara värt att känna till är roll, individerna i en grupp tenderar att hitta vissa roller i gruppen. Någon är ledaren vilket densamme inte behöver vara i andra grupper. Roller kan alltså växla mellan gruppmedlemmar och samma person kan ha olika roller i olika grupper. En persons beteenden kan allts vara format av vilket roll denne tror och förväntar sig att denne ska inta såväl som andras faktiska förväntningar på denne. Det viktiga att ha i åtanke är alltså att individer och grupper kan fungera mycket olika beroende på konstellation.
När man talar om grupper så finns det lite olika begrepp för att prata om dem på. Bland annat talar man om medlemmarna i en grupp som att de är i ingruppen, personer som är utanför är på samma sätt en del av utgruppen. Att vara i utgruppen innebär att denne kan stå helt utan en grupp eller vara medlem i en annan, däremot är den inte med i den aktuella gruppen. Vi kan också tala om formalitet när det kommer till grupper. Formella grupper är sådana där det är bestämt vilka som ingår i gruppen. Exempelvis så är det bestämt vilka som arbetar på en arbetsplats eller vilka gruppmedlemmar som finns i klass 9C. Därför är det en formell grupp. I en informell grupp finns inte en sådan definierad lista, utan medlemmarna kan istället varierar.
Vi kan också tala om primära och sekundära grupper. Primära grupper är oftast små grupper och karaktäriseras av att medlemmarna är tajta och när en gruppmedlem inte är närvarande så påverkas gruppen mycket av detta. Exempelvis i en familj eller ett tajt kompisgäng. En sekundär grupp är istället en mer löst sammansatt grupp såsom en skolklass eller ett arbetslag. Är en person i en skolklass sjuk så kan den förvisso vara saknad, men gruppens funktion eller förmåga att klara dagen påverkas inte nämnvärt.
Ett begrepp som kan vara värt att känna till är roll, individerna i en grupp tenderar att hitta vissa roller i gruppen. Någon är ledaren vilket densamme inte behöver vara i andra grupper. Roller kan alltså växla mellan gruppmedlemmar och samma person kan ha olika roller i olika grupper. En persons beteenden kan allts vara format av vilket roll denne tror och förväntar sig att denne ska inta såväl som andras faktiska förväntningar på denne. Det viktiga att ha i åtanke är alltså att individer och grupper kan fungera mycket olika beroende på konstellation.
När man talar om grupper så finns det lite olika begrepp för att prata om dem på. Bland annat talar man om medlemmarna i en grupp som att de är i ingruppen, personer som är utanför är på samma sätt en del av utgruppen. Att vara i utgruppen innebär att denne kan stå helt utan en grupp eller vara medlem i en annan, däremot är den inte med i den aktuella gruppen. Vi kan också tala om formalitet när det kommer till grupper. Formella grupper är sådana där det är bestämt vilka som ingår i gruppen. Exempelvis så är det bestämt vilka som arbetar på en arbetsplats eller vilka gruppmedlemmar som finns i klass 9C. Därför är det en formell grupp. I en informell grupp finns inte en sådan definierad lista, utan medlemmarna kan istället varierar.
Vi kan också tala om primära och sekundära grupper. Primära grupper är oftast små grupper och karaktäriseras av att medlemmarna är tajta och när en gruppmedlem inte är närvarande så påverkas gruppen mycket av detta. Exempelvis i en familj eller ett tajt kompisgäng. En sekundär grupp är istället en mer löst sammansatt grupp såsom en skolklass eller ett arbetslag. Är en person i en skolklass sjuk så kan den förvisso vara saknad, men gruppens funktion eller förmåga att klara dagen påverkas inte nämnvärt.
Gruppmekanismer
När människor hamnar i grupp finns det en uppsjö av olika gruppmekanismer som kan uppstå.
Du har exempelvis någon gång behövt jobba i en grupp i skolan och upplevt att ingen riktigt gör sitt bästa eller anstränger sig nämnvärt. Effekten kallas social loafing upp upptäcktes först av en forskare vid namn Ringelmann. Ringelmann upptäckte vid ett experiment om dragkamp att ju fler som drog i varje ände av repet, desto mindre per person drog varje enskild individ i varje ände av repet. Ju fler kockar desto sämre soppa heter det ju!
En slags motsats är istället social fascilitation i vilken individerna presterar något bättre genom att samarbeta med andra. Du kan exempelvis tänka dig att du spelar fotboll med några kompisar som är ungefär lika duktiga som dig själv. Tillsammans spelar ni kanske lite bättre i synnerhet under match eftersom den lilla extra pressen pushar er att spela bättre. Det har visat sig vara extra sant när det kommer till personer som är duktiga inom sitt område. Noviser eller nybörjare tenderar emellertid att inte prestera lika bra av samma press utan tenderar att underpretsera istället.
Det har också visat sig att människor som är i grupp ofta är måna om att upprätthålla gruppen. Detta ger upphov till ett fenomen som kallas grupptänkande vilket innebär att en grupp gemensamt kan fatta en beslut som alla är överens om, men när man istället frågar var och en individuellt tycker alla att idén är korkad eller helt fel. Grupptänkande beror på att medlemmarna i gruppen är så måna om gruppens fortlevnad och fortsatta funktion (vilket skulle kunna vara något så enkelt som att behålla god stämning på en middag) att de inte anser att det är värt att konfrontera övriga medlemmar med den egna åsikten.
Du har exempelvis någon gång behövt jobba i en grupp i skolan och upplevt att ingen riktigt gör sitt bästa eller anstränger sig nämnvärt. Effekten kallas social loafing upp upptäcktes först av en forskare vid namn Ringelmann. Ringelmann upptäckte vid ett experiment om dragkamp att ju fler som drog i varje ände av repet, desto mindre per person drog varje enskild individ i varje ände av repet. Ju fler kockar desto sämre soppa heter det ju!
En slags motsats är istället social fascilitation i vilken individerna presterar något bättre genom att samarbeta med andra. Du kan exempelvis tänka dig att du spelar fotboll med några kompisar som är ungefär lika duktiga som dig själv. Tillsammans spelar ni kanske lite bättre i synnerhet under match eftersom den lilla extra pressen pushar er att spela bättre. Det har visat sig vara extra sant när det kommer till personer som är duktiga inom sitt område. Noviser eller nybörjare tenderar emellertid att inte prestera lika bra av samma press utan tenderar att underpretsera istället.
Det har också visat sig att människor som är i grupp ofta är måna om att upprätthålla gruppen. Detta ger upphov till ett fenomen som kallas grupptänkande vilket innebär att en grupp gemensamt kan fatta en beslut som alla är överens om, men när man istället frågar var och en individuellt tycker alla att idén är korkad eller helt fel. Grupptänkande beror på att medlemmarna i gruppen är så måna om gruppens fortlevnad och fortsatta funktion (vilket skulle kunna vara något så enkelt som att behålla god stämning på en middag) att de inte anser att det är värt att konfrontera övriga medlemmar med den egna åsikten.
Prosociala beteenden
Det finns en del forskning kring omständigheter som människor är mer eller mindre beredda att hjälpa varandra (vilket kallas för prosococial beteende). Ett känt fenomen i sammanhanget är den så kallade åskådareffekten. Man har funnit att om en person faller ihop på gatan och uttrycker smärtor så är det förhållandevis vanligt att ingen stannar upp för att hjälpa denna, ett fenomen som kallas just åskådareffekten. Tvärtemot vad man kan tänka sig så ökar sannolikheten för åskådareffekten när det är många människor runt omkring. Anledningen tros vara att den känsla av egenansvar minskar procentuellt ju fler som är runt omkring som inte heller gör någonting. Det är lättare att tänka att ”någon annan gör nog något” ju fler som finns i omgivningen. Det finns vissa faktorer som visat sig minska sannolikheten att någon hjälper till såsom:
- Anonymitet = det har visat sig att människor är mindre benägna att hjälp andra i en stad de inte bor i.
- Tvetydiga situationer = i de fall där det inte direkt går att avgöra om några bråkar eller någon mår dåligt tenderar färre att hjälpa till.
- Personlig uppoffring = i de fall där det kräver en uppoffring av den som ska hjälpa till minskar sannolikheten att denne hjälper till. Hur mycket hade du varit beredd att göra om det kostade dig pengar eller om du missade bussen hem?
- Sådant som visat sig öka sannolikheten för att hjälpa varandra är istället:
- Skuldkänslor gentemot den som behöver hjälp. Om personen som ser den skadade känner att den delvis orsakat skadan är villigheten att hjälpa till större.
- En personlig relation till den som behöver hjälp.
- Att man ser andra som är villiga att hjälpa till.
- Kunskap/know-how. Vet man hur man ska hjälpa till ökar det också sannolikheten att man gör det.
Olika sorters grupper
Vi ingår i en rad olika grupper hela tiden. Därför finns det lite olika begrepp som är bra att känna till för att veta vilken storts grupp vi diskuterar. Ibland talar man om en primärgrupp, vilken är liten grupp som det finns ett känslomässigt band till. Exempelvis i din familj. I en primärgrupp märks det när en av gruppmedlemmarna inte är närvarande. På så vis skiljer sig primärgruppen från sekundärgruppen som är en större grupp där det inte finns lika starka känslomässiga band och det påverkar inte heller lika mycket när en gruppmedlem inte är närvarande. Exempel på en sekundär grupp skulle kunna vara en skolklass, ett arbetslag eller fotbollslag.
Men vi kan också prata om formella och informella grupper. En formell grupp innehar regler för dess existens, exempelvis vilka som är anställda på en arbetsplats. Det är inte vem som helst som fåt ingå i den gruppen utan detta är tydligt bestämt och avgjort av regler. Tydligast är detta när det kommer till en klass, som ju till och med har en klasslista för vilka som är med i den formella gruppen. En informell grupp har inte detta utan där kan medlemmarna komma och gå och gruppmedlemmarna kan därmed ändras med tiden som exempelvis med ett kompisgäng.
Andra sorters grupper kan vara referensgrupper som bygger på att man delar samma åsikt exempelvis ett parti eller en intresseorganisation. Grupper kan också bygga gemensam identitet, exempelvis en viss musikstil eller viss ålder såsom ett ungdomsgäng; i dessa fall kallas detta för identitetsgemenskap. Det kan också innebära att man tillhör en gemensam grupp om man inte tillhör någon grupp, då kallas det en marginalgrupp. Denna bygger då på att ingen av medlemmarna har någon gemensam knytpunkt.
Men vi kan också prata om formella och informella grupper. En formell grupp innehar regler för dess existens, exempelvis vilka som är anställda på en arbetsplats. Det är inte vem som helst som fåt ingå i den gruppen utan detta är tydligt bestämt och avgjort av regler. Tydligast är detta när det kommer till en klass, som ju till och med har en klasslista för vilka som är med i den formella gruppen. En informell grupp har inte detta utan där kan medlemmarna komma och gå och gruppmedlemmarna kan därmed ändras med tiden som exempelvis med ett kompisgäng.
Andra sorters grupper kan vara referensgrupper som bygger på att man delar samma åsikt exempelvis ett parti eller en intresseorganisation. Grupper kan också bygga gemensam identitet, exempelvis en viss musikstil eller viss ålder såsom ett ungdomsgäng; i dessa fall kallas detta för identitetsgemenskap. Det kan också innebära att man tillhör en gemensam grupp om man inte tillhör någon grupp, då kallas det en marginalgrupp. Denna bygger då på att ingen av medlemmarna har någon gemensam knytpunkt.