Socialpsykologi
Socialpsykologi behandlar hur vi som människor beter oss i grupp samt vad som ändrar och påverkar individers beteenden när de kommer i kontakt med andra människor i grupp. Kanske har du en nära vän som du umgås med i ett sammanhang och denne då är på ett sätt, men att när du umgås med denne i andra sammanhang så är den en helt annan. Detta har förmodligen med socialpsykologiska effekter att göra.
Socialpsykologin kom att växa fram efter andra världskriget och det största fokuset har legat på att försöka förklara hur det kom sig att så många vanliga människor betedde sig så illa åt under andra världskriget och förintelsen.
Socialpsykologin kom att växa fram efter andra världskriget och det största fokuset har legat på att försöka förklara hur det kom sig att så många vanliga människor betedde sig så illa åt under andra världskriget och förintelsen.
|
Individen och gruppen
Ett första viktigt begrepp är konformitet. Konformitet är ett begrepp som beskriver hur vi anpassar oss efter en grupp, vi ändrar på vår attityd, vårt sätt att tänka och vara på för att på så vis passa in i gruppen. Viktigt att tänka på är att vi i detta fal ändrar på oss för att passa in. Detta kan jämföras med lydnad eller medgörlighet som innebär att vi anpassar oss enligt gruppen antingen genom att vi rättar oss efter gruppens auktoritet eller för att få en belöning eller undvika bestraffning. Belöningen och bestraffningen är en slags sanktion. Detta innebär inte att vi behöver tro på det vi gör varför det också är så att vi ofta ändrar tillbaka vårt beteende när auktoriteten, bestraffningen eller belöningen försvinner. Detta hänger också ihop med gruppens normer; alltså oskrivna regler som man rättar sig efter. Att bryta normer kan också innebära sanktioner. Socialisation är ett begrepp som innebär hur vi sakta men säkert anpassar oss till en grupp och gruppens normer. Vi kan också socialiseras in i hur man beter sig på specifika platser och kontexter. Fundera på hur olika människor förväntas bete sig beroende på om de är på gymmet, bio, hemma eller på jobbet. Sådant som kan påverka hur vi anpassar oss är dels vår roll i gruppen. Denna kan vara bestämt å ena sidan, exempelvis vår roll på en arbetsplats. Men den kan också bero på gruppdynamik och hur vi platsar i gruppen. Läs mer om formella och informella grupper nedan. En annan sak som påverkar är vem och vad som ger/innehar status i gruppen. |
|
Inom en grupp kan man också ha olika roller. I många fall har man olika roller i olika grupper vilket ibland kan leda till en rollkonflikt där de olika rollerna inte går ihop med varandra.Exempelvis att vara högpresterande på jobbet och en god förälder samtidigt.
Olika grupper har även olika attityder till saker och ting. En attityd är en allmän hållning mot människor och saker. Attityder består dock av lite olika delar, man kan dela in dessa i tre. Den första kallas den affektiva komponenten. Detta är den känslomässiga hållningen till objektet. Exempelvis att jag är rädd för hundar. Den andra delen kallas den kognitiva komponenten och handlar om vad vi vet. Exempelvis att jag vet om att hundar kan bitas. Den sista komponenten är beteendekomponenten som rör vad vi faktiskt gör, till exempel att undvika hundar.
Olika grupper har även olika attityder till saker och ting. En attityd är en allmän hållning mot människor och saker. Attityder består dock av lite olika delar, man kan dela in dessa i tre. Den första kallas den affektiva komponenten. Detta är den känslomässiga hållningen till objektet. Exempelvis att jag är rädd för hundar. Den andra delen kallas den kognitiva komponenten och handlar om vad vi vet. Exempelvis att jag vet om att hundar kan bitas. Den sista komponenten är beteendekomponenten som rör vad vi faktiskt gör, till exempel att undvika hundar.
Olika sorters grupper
Vi ingår i en rad olika grupper hela tiden. Därför finns det lite olika begrepp som är bra att känna till för att veta vilken storts grupp vi diskuterar. Ibland talar man om en primärgrupp, vilken är liten grupp som det finns ett käsnlomässigt band till. Exempelvis i din familj. I en primärgrupp märks det när en av gruppmedlemmarna inte är närvarande. På så vis skiljer sig primärgruppen från sekundärgruppen som är en större grupp där det inte finns lika starka känslomässiga band och det påverkar inte heller lika mycket när en gruppmedlem inte är närvarande. Exempel på en sekundär grupp skulle kunna vara en skolklass, ett arbetslag eller fotbollslag.
Men vi kan också prata om formella och informella grupper. En formell grupp innehar regler för dess existens, exempelvis vilka som är anställda på en arbetsplats. Det är inte vem som helst som fåt ingå i den gruppen utan detta är tydligt bestämt och avgjort av regler. Tydligast är detta när det kommer till en klass, som ju till och med har en klasslista för vilka som är med i den formella gruppen. En informell grupp har inte detta utan där kan medlemmarna komma och gå och gruppmedlemmarna kan därmed ändras med tiden som exempelvis med ett kompisgäng.
Andra sorters grupper kan vara referensgrupper som bygger på att man delar samma åsikt exempelvis ett parti eller en intresseorganisation. Grupper kan också bygga gemensam identitet, exempelvis en viss musikstil eller viss ålder såsom ett ungdomsgäng; i dessa fall kallas detta för identitetsgemenskap. Det kan också innebära att man tillhör en gemensam grupp om man inte tillhör någon grupp, då kallas det en marginalgrupp. Denna bygger då på att ingen av medlemmarna har någon gemensam knytpunkt.
Vi ingår i en rad olika grupper hela tiden. Därför finns det lite olika begrepp som är bra att känna till för att veta vilken storts grupp vi diskuterar. Ibland talar man om en primärgrupp, vilken är liten grupp som det finns ett käsnlomässigt band till. Exempelvis i din familj. I en primärgrupp märks det när en av gruppmedlemmarna inte är närvarande. På så vis skiljer sig primärgruppen från sekundärgruppen som är en större grupp där det inte finns lika starka känslomässiga band och det påverkar inte heller lika mycket när en gruppmedlem inte är närvarande. Exempel på en sekundär grupp skulle kunna vara en skolklass, ett arbetslag eller fotbollslag.
Men vi kan också prata om formella och informella grupper. En formell grupp innehar regler för dess existens, exempelvis vilka som är anställda på en arbetsplats. Det är inte vem som helst som fåt ingå i den gruppen utan detta är tydligt bestämt och avgjort av regler. Tydligast är detta när det kommer till en klass, som ju till och med har en klasslista för vilka som är med i den formella gruppen. En informell grupp har inte detta utan där kan medlemmarna komma och gå och gruppmedlemmarna kan därmed ändras med tiden som exempelvis med ett kompisgäng.
Andra sorters grupper kan vara referensgrupper som bygger på att man delar samma åsikt exempelvis ett parti eller en intresseorganisation. Grupper kan också bygga gemensam identitet, exempelvis en viss musikstil eller viss ålder såsom ett ungdomsgäng; i dessa fall kallas detta för identitetsgemenskap. Det kan också innebära att man tillhör en gemensam grupp om man inte tillhör någon grupp, då kallas det en marginalgrupp. Denna bygger då på att ingen av medlemmarna har någon gemensam knytpunkt.
|
|
Socialpsykologiska fenomen
Inom socialpsykologin finns det lite olika fenomen som kan vara intressanta att känna till. Ett sådant är den så kallade åskådareffekten, bystander effect. Åskådareffekten uppkommer vid olyckor där ingen av de förbipasserade ingriper och hjälper en människa i nöd. Exempelvis om en person faller ihop på gatan så kan man tänka sig att det alltid kommer att finnas någon som kommer att hjälpa personen, men faktum är att sannolikheter för att någon kommer att hjälpa till minskar ju fler som är runt omkring. Detta har med att människor uppfattar att de har så lien del och ansvar i det som händer att de tänker att någon annan kan göra något istället. |
Ett annat fenomen som vi pratat om kring kogntionspsykologin handlar om haloeffekten där vi utifrån en aspekt av en person/grupp bedömer andra aspekter. Exempelvis tolkar vi in huruvida en person med en viss klädsel har en viss personlighet eller viss intelligens. Detta görs omedvetet.
Ett annat viktigt fenomen som drabbar både grupper och individer är den så kallade rosenthaleffekten. Rosenthaleffekten är en förväntans-effekt som upptäcktes i skolmiljö där man testade om en lärare hade höga förväntningar på en grupp och låga på en annan. Det visade sig att den gruppen som hade höga förväntningar på sig presterade bättre än den grupp som hade låga förväntningar, inte för att den gruppen var bättre utan för att de svarade mot lärarens förväntningar.
Ett annat viktigt fenomen som drabbar både grupper och individer är den så kallade rosenthaleffekten. Rosenthaleffekten är en förväntans-effekt som upptäcktes i skolmiljö där man testade om en lärare hade höga förväntningar på en grupp och låga på en annan. Det visade sig att den gruppen som hade höga förväntningar på sig presterade bättre än den grupp som hade låga förväntningar, inte för att den gruppen var bättre utan för att de svarade mot lärarens förväntningar.
|
Experiment på konformitet och lydnad
Socialpsykologin som område kom att utvecklas till väldigt stor del med hjälpa av olika experiment. Vissa experiment har blivit mer kända än andra. Nedan följer en beskrivning av två stycken mycket kända experiment. Aschs konformitetsexperiment Det första handlar om hur mycket vi är villiga att ljuga för oss själva och andra för att följa gruppen, med andra ord konformitet. På 1950-talet så lät den amerikanske forskaren Solomon Asch testa detta. Hans metod för att göra detta var att sätta en grupp människor i ett rum där alla utom en var skådespelare. Den som inte var skådespelare var själva testobjektet. Gruppen presenterades sedan för en skylt med tre olika långa linjer A, B och C där B var uppenbart längst. Varje individ blev sedan tillfrågad inför de andra vilken linje som var längst. Själva testobjektet satt alltid på ett sådant sätt att denne blev tillfrågad sist. Var och en av skådespelarna svarade sedan uppenbart fel på vilken linje som var längst. Frågan var hur testobjektet skulle reagera; skulle denne svara korrekt eller anpassa sitt svar utefter gruppen? Testet genomfördes 12 gånger och det visade sig att 75% av testobjekten svarade medvetet fel åtminstone en gång. När Asch testade personer utan att ha utsatt dem för grupptrycket svarade mindre än 1% fel. |
|
Milgram-experimenten
Stanley Milgram var en annan forskare som forskade på auktoritet och lydnad. Han undrade hur långt vi var kapabla att gå för att lyda en auktoritet. Experimentet utgavs handla om inlärning och krävde tre personer en lärare, en elev och en "professor", men endast en av dessa var testpersoner, de andra två var skådespelare. Den som inte var skådespelare var läraren. Läraren skulle ställa frågor till eleven (som var en skådespelare), som satt i ett annat rum och alltså inte gick att se, och när eleven svarade fel skulle läraren ge en elektrisk stöt. Nästa gång eleven svarade fel skulle en kraftfullare stöt ges. Läraren började på 15 volt och kunde gå upp till 450 volt, vilket skulle representera att eleven avlidit.
Eftersom eleven var en skådespelare så angav den ofta fels var och styrkan på stöten gick snabbt uppåt. När stöten blev allt kraftfullare började eleven att skrika och stöna av smärta och bad om att experimentet skulle avslutas. När läraren började tveka och ifrågasätta så uppmanade "professorn" (som också var en skådespelare) läraren att fortsätta.
Milgrams resultat blev att två tredjedelar av alla läraren fortsatte upp till maxstyrkan och att alla testobjekt fortsatte över 300 volt. Milgram hade därmed lyckats visa att han med auktoritet kunde få vanliga människor att göra saker som de utan auktoriteten inte skulle ha gjort.
Milgrams experiment har i efterhand blivit vida kritiserat utifrån etiska ståndpunkter eftersom flera av testpersonerna blev mycket medtagna av experimentet.
Stanley Milgram var en annan forskare som forskade på auktoritet och lydnad. Han undrade hur långt vi var kapabla att gå för att lyda en auktoritet. Experimentet utgavs handla om inlärning och krävde tre personer en lärare, en elev och en "professor", men endast en av dessa var testpersoner, de andra två var skådespelare. Den som inte var skådespelare var läraren. Läraren skulle ställa frågor till eleven (som var en skådespelare), som satt i ett annat rum och alltså inte gick att se, och när eleven svarade fel skulle läraren ge en elektrisk stöt. Nästa gång eleven svarade fel skulle en kraftfullare stöt ges. Läraren började på 15 volt och kunde gå upp till 450 volt, vilket skulle representera att eleven avlidit.
Eftersom eleven var en skådespelare så angav den ofta fels var och styrkan på stöten gick snabbt uppåt. När stöten blev allt kraftfullare började eleven att skrika och stöna av smärta och bad om att experimentet skulle avslutas. När läraren började tveka och ifrågasätta så uppmanade "professorn" (som också var en skådespelare) läraren att fortsätta.
Milgrams resultat blev att två tredjedelar av alla läraren fortsatte upp till maxstyrkan och att alla testobjekt fortsatte över 300 volt. Milgram hade därmed lyckats visa att han med auktoritet kunde få vanliga människor att göra saker som de utan auktoriteten inte skulle ha gjort.
Milgrams experiment har i efterhand blivit vida kritiserat utifrån etiska ståndpunkter eftersom flera av testpersonerna blev mycket medtagna av experimentet.